Där min bror bor i Grekland, Eratini, är inte internet så utvecklat än.

Höga berg runt om gör att det tar  lite tid. Men det finns.

Och nu vet jag att min lillebror kommer in här och kikar. Jättekul!

Avståndet mellan oss käns inte så himla lååångt då.

Och då finns han på sätt och vis i min vardag fast han inte är i näheten.

Se så fin han är!

Och innan kommentarerna börjar hagla;

Ja, han kanske liknar sin mamma.

Men han luktar som sin pappa!

I måndags kväll när jag kom hem från jobbet kom Oliver och sa att han mådde dåligt.

Han såg faktiskt hängig ut, men jag trodde att han bara var trött efter helgen.

I tisdags morse flög han ur sängen för att springa på toa. Typiskt!

Han fick vara hemma från skolan. Igår kände han sig dock bättre och gick iväg.

Det gjorde jag med på kvällen när det var dags för mig att gå till jobbet. Jag hade mått bra hela dagen.

Tills fram emot 18-tiden när jag började få hemska karmper.

19:30 gav jag upp. Jag ringde efter Micke att komma och hämta mig.

Nu sitter jag här, mår så jäkla illa, jag är hur hungrig som helst men vågar inte äta.

Och jag som hade tagit fram räkor att tina igår, tänkte göra räkmackor idag.

Min mage kurrar hög och ilsket som varning.

Det är synd om mig! :-(

Stort begär är ändlös fattigdom.

/Indiskt ordspråk