Alla lärare, speciellt dom som undervisar i högstadiet, borde få en tapperhetsmedalj.

Det kan inte vara lätt att motivera trotsiga, hormonstinta tonåringar.

Idag kom Oliver hem och vid middagsbordet brukar vi prata om hur skoldagen har varit.

I NO hade de pratat naturkatastrofer och Oliver skulle förklara tsunami.

"Jag stod i havet och gjorde helikoptern och det skapade en jättevåg i Asien...."

Åh, jag är så stolt....:-/

Det satt tre nyblivna mammor och fikade när de kom in på ämnet och drömmarna om vad deras söner skulle bli.

Den första mamman börjar:

"- Jag vill att min son ska bli en astronaut! Han ska bli den första som åker till Mars! Och hela världen tittar på när han tar första steget på Mars och blir historisk!"

Andra mamman fortsätter:

"- Jag hoppas att min son tar magisterexamen i medicin och blir den som hittar botemedlet mot AIDS. Hela världen kommer att hylla honom och han blir ihågkommen som mannen som räddade mänskligheten från en av de värsta sjukdomarna genom tiderna!"

Tredje mamman säger:

"- Jag vill att min son ska bli en känd fotbollsspelare! Han ska spela i landslaget, och landslaget har tagit sig till VM-final inför en fullsatt arena med över 100 000 människor som jublar! Och det står 0-0 när det är 1 minut kvar av matchen då min son tar bollen i egen planhalva och dribblar förbi 1, 2, 3 (!!) spelare och börjar närma sig motståndarmålet! Han tar sig förbi två backar med bara målvakten kvar! Alla i publiken är i EXTAS! Han dribblar förbi målvakten och står med öppet mål på tre meter och SKJUTER!! OCH MISSAR!!! Och 100 000 människro vrålar: "DIN JÄVLA NOLLA!!! JAG SKA KNULLA DIN MORSA!!!"

Och då ska jag springa ut på plan och ropa till alla i publiken: "DET ÄR JAG!! DET ÄR JAG SOM ÄR HANS MAMMA!!"