Alla inlägg under januari 2011

Av Dina - 19 januari 2011 18:03

Detta utspelar sig söndag den 16 januari.

Så var det äntligen dags för Micke och Staffan att få bli stridspiloter för en dag.

Förra årets julklapp var nämligen "Testa Jas el Draken" (eller vad dom nu heter, dom här stridsplanen).

Så 08:15 i söndags stod Susanne och Staffan utanför våran dörr för att hämta upp oss för att åka till Gävle.

  

En kissis i Sandviken.

Och jag kan säga att vi hade iallafall inte tur med vädret. Just idag regnade det ta mig 17 hela dagen.

Efter en snabb fika hos Staffans bror Per och hans fru, delade vi på oss.

Grabbarna körde till hangaren med simulatorn och jag och Susanne begav oss mot Gävle City.



Gävle har som tur är två gallerior Nian och Flanör, vi gjorde båda.

Skönt att kunna gå innomhus en dag som denna.

  


Bara för att jag kunde shoppa, så hittade jag inte nåt jag kände att jag måste ha.

Men inne på Scorett hittade jag vad jag behövde: Badskor!

Dom fanns i blått och i rött och eftersom jag inte kunde bestämma mig, och Susanne inte var till någon hjälp köpte jag båda.


Och Susanne, dom satt som en smäck!

  

Susanne hittade också ett par skor.

Okej då, hennes var kanske ett strå vassare och ni skulle ha fått sett dom om inte min mobil åt upp det kortet...

Efter att ha gått på Ikea och i två gallerior var det dags för fikapaus.

Fika på Flanören, det ni. Trevligt ställe med snygga koppar...

Värre blev det när vi efter fikat skulle leta oss tillbaks till bilen...

Vi gick tillbaks till Nian, dit vi kommit med hissen från garaget. Väl där visade det sig att dom hade stängt så vi blev eskorterade av en vakt till en hiss lite bakom sådär som vi fick ta. 


Grabbarna då. Det var ju för deras skull vi var i Gävle. Jo, dom hade haft jättekul. Dom hade ju fått leka hela dagen med stora leksaker. Kan det bli bättre?! :-)

Dom fick flyga Draken över Sverige. Ja, fast Staffans bror gjorde en avstickare till Finland.

På med G-dräkten.

  

        

Och sen upp i luften!

Vi pratar Topgun på hög nivå!

   

Micke var lite yr i knoppen när vi möttes upp senare. Men så har han en ålder att ta hänsyn till också...

Men det verkade som om dom var mycket nöjda. Micke pratar redan om att bygga upp nåt liknande i garaget, men det kan jag säga att det blir ingenting av med det!

Hungriga och nöjda.

Så var det bilfärd tillbaks till Stockholm.

Den ena schlagern avlöste den andra med allsång sånär som på Micke som låtsades inte kunna texten... Men jag och Susanne diggade loss!

           

ANNONS
Av Dina - 7 januari 2011 11:19

Mig själv!

Jag, född den 12 juli, vilket betyder att jag är född i Kräftans tecken.

Och jag har läst om kräftan och, visst, jag kan känna igen mig på några saker, men, nej, det har inte riktigt vari jag.

Men så fick jag tips av Bea, att om jag visste vilken tid på dygnet jag är född så kunde jag hitta det själv, och det vet jag, jag var lite orolig bara eftersom jag är född i Aten, och jag vet inte om jag skulle hitta det då.

Men det gjorde jag. Den 12 juli 1968, i ottan, är Vattumannen i Månen och här blev resultatet.

Stämmer bra tycker jag själv.


Vattumannen är uppfinningsrik och en riktig nytänkare och de älskar att prova på nya saker. Vattumannen är en individualist som går sin egen väg vilket gör att de inte alltid uppskattar andras god råd. Vattumannen är mycket vidsynt och tolerant och det är få så fördomsfria som han/hon. Vattumannen är verkligen kunskapens tecken, de är oerhört kreativa med många idéer och bollar i luften. Ibland tenderar vattumannen dock att bli så uppslukad av en idé eller ett projekt att de glömmer bort de små och praktiska detaljerna.

 

Vattumannen är ofta engagerad i människors rätt i samhället och slåss gärna för olika ideal och saker. Bland vattumannen återfinns många frihetskämpar och politiska aktiva rebeller. Vattumannen är väldigt solidarisk och har ett stort mått av medmänsklighetlikväl som de är mycket skickliga människokännare. De formligen älskar människor och umgänge även om de då och då vill dra sig undan för att ha en stund för sig själva. Vattumannen är nämligen både utåtriktad men  samtidigt ganska sluten om den egna personligheten, de är oberäkneliga, okontroversiella men också väldigt charmiga och vänliga.

 

Vattumannen är inte mycket för tvåsamhet eftersom de behöver känna sig fria, men samtidigt står vattumannen inte ut med att vara ensam vilket gör att de fota dras till kollektiv eller något annan form av grupper eller sammanslutningar där de kan vara delaktiga och stilla sin ständiga nyfikenhet och strävan efter kunskap och sanningar utan att behöva komma andra allt för tätt inpå livet. Vattumannen håller nämligen trots sitt behov av umgänge alltid en viss distans till andra människor, åtminstonde till en början.

 

Vattumannen är ofta ganska kluvna när det kommer till kärleksrelationer. Dels har de ett starkt behov av närhet samtidigt som de har en djupt rotad rädsla för att binda sig och också ett visst behov av att vara ensam. De kan därför vara tänligen svala i en relation till dess att de verkligen går in i en djupare relation där de kan kombinera sin självständighet med ett engagemang i någon annan, då är de oftast mycket trogna och pålitliga.

 

Bra egenskaper

En rikig idealist

Fördomsfri

Orginell och uppfinningsrik

Intellektull och framåt

Älskar överraskningar

Rolig och vänlig

Lojal och har många vänner

 

Dåliga egenskaper

Kan bli okänslig och distansierad

Oberäknelig som taktlös

Tankspridd och disträ

Kan vara kylig och avståndstagande i kärlek

Egensinnig och oberäknelig

Fixerad av sina egna åsikter



ANNONS
Av Dina - 6 januari 2011 11:09

Tant Alexandra antog utmaningen 30 dagar- 30 inlägg. Först tänkte jag "Äh, jag orkar inte", men nu känner jag mig mer inspererad. Alex började den första vilket gör att det blir ett inlägg varje dag denna månad. Men det går säker bra att börja mitt i också, jag kan ju ändå inte börja den 1/2 då februari brukar ha endast 28 dagar. Jag är heller inte så duktig på att svara så utförligt på vissa saker som Alex, men så är hon svenskalärare också... Men vad 17, det är ju olikheterna som gör detta roligt.

Om jag inte är allt för trött när jag kommer hem ikväll, böjrar jag då, annars img. Bea, antar du utmaingen? :-)

Dag 01 – Presentera mig själv
Dag 02 – Min första kärlek
Dag 03 – Mina föräldrar
Dag 04 – Vad bjuder jag på för mat?
Dag 05 – Vad är kärlek?
Dag 06 – Om det här vore min sista dag
Dag 07 – Vänner
Dag 08 – Favoritsaker
Dag 09 – Min tro eller livsfilosofi
Dag 10 – Bloggfavoriter
Dag 11 – Mina syskon
Dag 12 – 10 saker du inte vet om mig
Dag 13 – En vanlig dag hemma hos mig
Dag 14 – Dåliga vanor och laster
Dag 15 – Mina drömmar
Dag 16 – Första kyssen
Dag 17 – Barndomsminne
Dag 18 – Ett pinsamt ögonblick
Dag 19 – Detta ångrar jag
Dag 20 – Mina förebilder
Dag 21 – Mina dåliga sidor
Dag 22 – Det här upprör mig
Dag 23 – Mitt hem
Dag 24 – Det här får mig att gråta
Dag 25 – Det här är jag bra på
Dag 26 – Mina rädslor
Dag 27 – Min favoritplats
Dag 28 – Saker jag saknar
Dag 29 – Det här ska jag bli när jag blir stor
Dag 30 – 10 dödssynder

Av Dina - 4 januari 2011 20:37

Jag har jobbat som sjutton senaste tiden så i söndagskväll när jag gick av mitt skift tänkte jag "äntligen, två dagar ledigt!"

Men i nästa sekund kom jag på att så var det ju inte allls.


AnnaMaria, som hade tillbringat någora dagar i Uddevalla med sin pappa skulle på söndagen till Falköping för att äntligen få göra sin operation som hon längtat så mycket efter.

I telefonen hade hon lågtit så självsäker och sagt att jag inte alls behöver vara där, det räckte med att jag kom till på söndagen då hon skulle åka hem eftersom hon inte fick bära nåt.

Jag frågade flera gånger om hon inte vill att jag skulle komma redan på söndagen och vara med henne, men "nej", det behövs inte, jag klarar mig, fick jag till svar.

"Yeh, right, tänkte jag och bokade en tågbiljett till måndag morgon.


Kl 06:00 ringde klockan på min lediga dag.

Upp och göra sig iordning. Vid 06:40 ca ringer min mobil. Mia gråtandes:

- Mamma! Jag vill inte vara här själv! Jag känner mig så förtvivlad!

Jag:

- Jag vet, jag är på väg till Centralen nu...

Och vi han prata flera gånger efter det med.


Tågresan gick som på räls. Endast 20 minuters försening. Mycket trevlig tågpersonal. Allt skulle ha varit helt bra om det inte var för att vissa kärringar bara måste gnälla.

Och, ja, jag vet, jag brukar också, men jag klagar åtminstonde bara när det är befogat. Nu var det verkligen inte det.

Och det som upprörde hjoden var att dom hade satt in andra tågvagnar än vad som var planerat pga nåt fel och då stämde inte sittplatserna. So what?!

Alla fick plats gott och väl. Tåget var inte fullbokat.


Nåväl, innan jag kom fram till Falköping ringde jag Mia och frågade om jag skulle ta en taxi från stationen eller om jag kunde gå från stationen.

- Du kan gå från stationen, säger dom här, säger Mia det är lätt att hitta.


Visst, om man är från Falköping, ja.

Jag har nu sett hela Falköping till fots...


Jag kom till sist till kliniken och Mia åkte in på operationen.


Jag vet inte hur smart det är, men kliniken ligger ovanför Happytime grill & pizzeria. Smart när alla patienter ska vara fastande.

Men jag var ju inte patient, så när Mia åkte in på operationen så försåg jag mig med en enorm stor vegetariska pizza. Men eftersom jag är på diet så tog jag en med fullkornsbrödsbotten.

Mätt och belåten gick jag sen upp och la mig på min "säng" med en bunt damtidningar.


500 kr tar dem för att man ska få sova över där som anhörig. Och för dom 500 får du inte ens ett larm, nej, du får kaffe och smörgås.

Den enda maten som serveras där är just kaffe i alla dess former, the, smörgåsar och youghurt. Ägg också nu på morgonen.

Jag hade haft det bättre på hotell, men min självständiga dotter propsade på att jag skulle dela rum med henne.


Så rullades tillslut en mycket omtöcknad och medtagen Mia ut.

För min del så var det dags att börja jobba igen. Jag skulle hjälpa Mia att ta sina tabletter, hjälpa Mia till och från toan, hjälpa Mia upp och ner i sängen, ge Mia vatten och påminna henne ca var 10 minut att göra gymnastik.


Så vad har Mia gjort, jo, utan att utveckla det så djupt så har hon gjort en bröstförminskning. (Jag hade gärna gjort en själv, såsmåningom så)


Både jag och Mia hajade till när vi fick se storleken på bysten. Den skulle ju minskas men såg gigantiskt ut, men det är bara svullnaden som gör det så.


Mia var inte mycket till sällskap under hela eftermiddagen och kvällen. Som tur var så hade vi tv på rummet och jag (som fortfarande inte behöver fasta) hade även chips.

Ni skulle se hur sköterskorna reagerade när dom kom in på rummet och där låg jag och knaprade chips. Kanske inte rätt ställe, men jag var uttråkad!

Så jag tog den här bilden också, för sakensk skull...


Vid halv níotiden hade jag bestämt att Mia inte fick ligga längre, hon behövde röra på sig och det passade bra, för efter det att hon varit på toaletten så kände hon sig hungrig. Hon hade ju varit fastande sen dagen innan. Så vi gick ut till "fikarummet".

Där satt ett tiotal andra patienter. Vissa hade opererat sig och andra skulle göra det dagen efter. Några, typ ytterligare två var anhöriga. Först var det lite lågstämt där när vi kom. Sen frågade en ung tjej Mia om hon hade opererat sig och hur det kändes, hon själv skulle göra det dagen efter, dvs idag.

Sen satte vi oss och vi fikade och fikade och ingen ville gå in på rummen. Vi hade jättetrevligt och jag drack säkert tre koppar te.

När kl var efter tio kom nattsjuksköterskan Håkan och tyckte att vi lät för mycket och vi önskade varandra "godnatt" och alla gick in till sig.


07:00 Var vi ute till frukost.

Då träffades vi igen och idag var vi fler.

Tyvärr kunde vi inte mysfika då endel skulle in på operatioen och jag och Mia skulle med ett tåg.


Medans en sjuksköterska visade Mia hur hon skulle ta hand om sina bröst efer operatioen gick jag och ringde efter en taxi. Kl var nu kvart i nio och tåget skulle gå halv tio, gott om tid alltså tycket jag då statioen låg knappt 5 min med bil...

Ok, jag har lärt mig att man i Falköping måste boka taxi god tid. I deras mått mätta, dvs flera timmar i förväg. Men falköpingsbona är ett mycket trevligt och hjälpsamt folk, och när killen på taxiväxeln hörde att jag nästan fick panik när han berättade för mig att jag ringde för sent, så sa han: "Vänta, vi löser det här", så försvann han två sekunder och sen kom han tillbaks och sa: "En taxi är på väg".

Fem minuter efter det stod en taxi utanför ingången.

En mycket trevlig kvinnlig taxichaufför som körde en gamal dam gjorde en avstickare och hämtade upp oss.


Tåget var en kvart försenad, ingenting egentligen, men det var inte trevligt att stå i ett grått och snöigt Falköping en kvart extra. Men å andra sidan hann vi med ett bildbevis.

Fy fan, jag ser ut som en smurf... :-/


Hemresan gick sedan utan problem. Ganska trevligt faktiskt. Sj bjöd på te och chokladbollar och jag hade försett oss med varsin korsordstidning. Riktigt trevlig resa faktiskt. Och folk klagar...?

När man är kvinna får man ta många chokladbollar. Faktum är att  smarta människor insisterar på att vi gör det... ;-)           

Presentation

Kalender

Ti On To Fr
         
1
2
3
4
5
6 7
8
9
10
11
12
13
14
15
16
17
18
19
20
21
22
23
24
25
26
27
28
29
30
31
<<< Januari 2011 >>>

Tidigare år

Sök i bloggen

Senaste inläggen

Kategorier

Arkiv

Länkar

RSS

Följ bloggen

Följ Dinasblogg med Blogkeen
Följ Dinasblogg med Bloglovin'

Translate


Skaffa en gratis bloggwww.bloggplatsen.se