Senaste inläggen

Av Dina - 26 februari 2013 23:15

Nu ligger jag efter i uppdatering igen, fattar inte vart tiden tar vägen?!

Den 16 januari var det dags för Vänsterpartiet att ha årsmöte och fest.

Allsång utlovades and me like that.

Och eftersom det var Vänsterpartiet så var det inte vilken allsång som helst, vi sjöng sånger som:

Åh åh åh tjejer

800 grader

Staten och kapitalet

Och  flera andra progglåtar.

Stämningen var på topp och den som höll i underhållningen och tillika allsångsledare var en heeeelt underbar kvinna: Sanna Carlstedt.

Alltså hon var så duktig! Jag är grymt imponerad och hon sjöng egna låtar också, så jäkla bra!

Här är Sanna tillsammans med Johan:

 

Jag vet inte vad klockan var när järngänget lämnade lokalen, men efterfesten hölls hos vår avgående partiordförande Lisa.

Efter ett par drinkar, i medicinskt syfte såklart, så knallade jag hem. Faktiskt mindre snorig nu..

 

Jag hoppas Sanna är med på nästa årsfest också. Och på alla andra fester med, för den delen!

 

ANNONS
Av Dina - 10 februari 2013 19:14

Dom skrockfulla grekerna, dvs 98% av befolkningen, säger att så som man har det på nyår så blir resten av ditt år.

Mitt kunde inte börja värre.

Jag vaknade nyårsdagen med 40 graders feber och ont i hela kroppen, varenda led värkte. Influensa nr1 hade tagit min lekamen i besittning.

 

Efter dryga veckans kurerande var jag återställd och åter tillbaks på jobbet i tron att nu har jag haft influensan och nu biter inget mer på mig. Jag brukar inte ens få influensan, någonsin, men någongång måste det ju drabba mig också.

 

Jag hinner inte ens jobba i en månad när jag märker att det sticker i halsen. Och dan efter det kommer febern som ett brev på posten. Och värre blir det, så nu har jag tydligen drabbats av influensa nr 2.

 

Jag känner mig lite bättre nu, men det här var slitsamt på min kropp, det känner jag.  Och enl sjukvårdsupplysningen är det tre olika influensor som cirkulerar i vinter. Ska jag behöva ha sån otur och få den tredje också? Jag hoppas inte det. Jag är en solidarisk människa och delar gäran med mig, någon annan kan gärna få ta den tredje...

 

 

Det krävdes mycket snorpapper för att ta sig igenom mello igår.

 

Jag hade för några dagar sen även köpt ostbågar som jag inte har provat förut och sett fram emot att få smaska i mig dem under tiden jag tittade på tv. Tyvärr kännde jag en förnimmelse av salt och inget mer...

 

Nä, nu hoppas jag på snabb återhämtning för jag är så less på det här nu.  Säger som Kristina i Utvandrarna: Jag tyar inte mer...

 

Men så slog det mig i skrivande stund att i dag är det Kinesiska nyåret. Och vilket år går vi in i...? Ormens!! Som sagt, det här året började inte bra...

ANNONS
Av Dina - 2 februari 2013 22:30

Första delfinalen gick faktiskt ganska smärtfritt. Vill minnas att jag förra året led mig igenom en hel delfinal.

Vissa lär sig aldrig och uppenbarar sig i TV rutan om och om igen. Vissa är riktigt behagliga att se på. Och jag tror starkt att det finns en vinnare i första delfinalen.


Den annars så "skitnödiga" Danny bjöd på sig själv och Gina var lika bra som alltid.


Så till själva tävlingen, Sarah, for you!


1.  David Lundgren - SkylineJag gillar ju David. Tycker han är en mycket duktig artist och man blir glad när man ser honom. Detta kännes dock lite som en repris från förra året, varför byta ett vinnande koncept, liksom. Men jag måste säga att förra årets låt var bättre även om han bjöd på mer på scenen iår. Favorittippad och han gick vidare direkt till final. Jag röstade iallafall inte på honom. Inte i år.

 


2. Cockies n beans - Burning flags:Nä, dom levererade ingen melodifestivalslåt iår heller. Varför kommer dom till final överhuvudtaget?! En i mitt tycke tråkig låt. Passade på att lägga några ord på WF istället så jag kunde hålla mig vaken. Och vilka fan röstade dem till andra chansen?! Vad har jag gjort er för ont?!

 


3.  Jay Jay Johansson - Paris:Alltså jag gillar ju sånhär musik då då, så jag tyckte det var en bra låt. Mycket bra låt. Skulle den gå vidare till Eurovision? Tja, om man vill hamna på 18 plast så, för det är där såna här låtar hamnar. Men jag gillade den. Artisten var för mig helt ny. Jag trodde jag skulle tråkas igen för andra gången på raken, men jag överraskades. Första överraskningen ikväll.

 


4. Mary N´diaye - Gosa:Det första jag tänkte när jag såg henne var: Gracy Jones 14 år. Men Gracy fängslade sin publik. Det gjorde inte den här tjejen. Jag tyckte hon saknade helt utstrålning. Musiken var medrycknade med lite afrikanska toner, men vad fan var det för text?! Det var den fånigaste låten jag har hört på länge! Hela konceptet hörde hemma på Bulibumpa! Dansarna utmärkte sig mer än artisten. Nä! Bort! Jag blev lite nervös när hon kom på 5 i top, men tack och lov kom hon inte längre!

 


5. Eric Gadd - Vi kommer aldrig att förlora:Ja, Eric är Eric. Man vet vad man får liksom. Den här refrängen fastnar så vi kommer att få höra den på radio en hel del och den kommer att passa bra på Allsång på Skansen. Men tyvärr inget att sicka till Eurovision heller. Eric gick vidare till andra chansen.

 



6. Yohio - Hartbreak Hotell:Innan ikväll visste jag inte vem det var och hade aldrig hört talas om hen. Bästa uppträdandet, bästa låten! Jag tog inte ögoen från tv skärmen under hela tiden det fanns så mycket att se på hela tiden. Han bara satte den klockrent! Som ett Slatanmål. Vilken kille! Vilken artist! För mig får han gärna vinna alltihopa! Han gick vidare direkt till final. Och ja, jag röstade på honom.

 



7. Anna Järvinen - Porslin:Jag vet inte om denna låt var en själatvagning för Anna själv. Men jag tror att många kvinnor i slentrianförhållanden kommer att sjunga med när dom laddar tvättmaskinen... Men hon vore heller ingen riktig finska om hon inte sjöng en låt med hjärta och smärta. För om det är någon som kan det så är den finnarna. Och grekerna också faktiskt, speciellt nu som dom har ställt till det... Nej, inte någon melodifelsivallåt alltså, inte ens den så vackert spelande orkestern kunde hjälpa henne.

   


8.  Mikael Finer/ Cajsa - We are still kids:Låter inte så övertygande när en kvinna som ser ut att vara nästan i min ålder sjunger det. En väldigt fåordig låt där jag tyckte att det var mer refräng än låt. Jag gillade saxofonen. Men för övrig tyckte jag det var en väldigt pubertal låt. Ok, den var dansvänlig och hon var sötaste tjejen av alla. Nu har jag sagt nåt bra!

 








Av Dina - 1 februari 2013 22:31

I höstas var jag inne på Lindex och såg en jacka som jag gillade, jackan kostade 500 kr och jag var nästan på väg till kassan med den när slålheten tog över och jag bestämde mig för att jag inte behövde den. Den var brun och det skulle bli min tredje bruna "halvvarma" jacka. Nä, det räckte med två!

 

Men jag hade fått den på hjärnan och efter ett par veckor när jag hade vägarna förbi Lindex gick jag in för att köpa den i alla fall. Men då fanns inte min storlek.

"Det var nog inte meningen att jag skulle ha den" tänkte jag då, men förbannade mig lite för att jag inte köpt den när jag såg den.

 

AnnaMaria och jag skulle gå och handla häromdagen och gick förbi Lindex och såg att det var massor med rea, Sista dagen stod det på en skyllt utanför, så vi gick in för att se om vi kunde fynda nåt.

Och där på en galge hängde två av dem jackorna, varav en i min storlek.

Och eftersom det var halva priset på den nu så tyckte vi inte det var nåt att tänka på, det var bara och ta den.

Jag ställer mig vid kassan och tar upp jämna pengar och märker att kassörskan tittar konstigt på mig. Och då tittade jag undrande på henne tills jag hör att hon säger att det är halva priset på reapriset. Alltså 125 kr!!

Det var tydligen meningen att jag skulle ha den jackan! I´m so happy!

 

Av Dina - 29 januari 2013 22:31

På lördagen var jag bjuden på överraskningskalas.

Marie, föredetta granne och vän, hade fyllt 50 år i höstas och hennes barn ville överraska henne med en fest.

Som vanligt hade jag inget att sätta på mig så det blev en tripp till Forum med Susanne.

 

Varje gång jag är i Forum med Susanne vill hon kasta ett öga på Espri.

Själv är jag inte så intresserad eftersom jag aldrig har hittat nåt där. Men som den goda väninna jag är så följde jag med in.

Det slutade med att jag kom ut med en klänning som satt som en smäck och Susanne inte med nåt.

 

Susanne hittade däremot två exklusiva toppar å andra sidan i en annan butik så hon gick inte hem tomhänt.

 

Hem och göra sig iordning för att sen ta bussen till Skurustugan och vänta på födelsedagsbarnet.

Lördagen var kall. Iskall och innan vi fått upp värmen inne i stugan höll jag på att frysa fast.

Så släckte vi ner och in kom Marie till tonerna av "Jag må hon leva".

 

Hälften av alla som var där kännde jag inte och andra hälften var jättekul att träffa igen för det var folk jag känner men inte sätt på jättelänge!

 

 

Ser det här ut som en 50-åring?!

 

Vid 2-tiden var jag tvungen att tacka för mig, jag skulle ju jobba dagen efter, och sen begav jag mig till busshållsplatsen i -20 grader stod jag där och väntade på bussen.

En jättetrevlig kväll och igen, jättekul att träffa alla gamla vänner jag inte sätt på länge!

Av Dina - 27 januari 2013 19:38

Jag trodde jag skulle hinna skriva ikapp förra veckan, men det blev inte så.

Som sagt, fredagen kom och middag nr 4 den veckan var inbokad.

Efter avslutat arbetspass blev jag upplockad av Susanne och så åkte vi in till stan, närmare bestämt Hornsgatan eftersom jag hade ett ärende in på Efva Attlings ateljé.


Jag behöver nog inte påminna om hur kallt det var den dagen, så vi bestämde att gå in på första bästa ställe. Och första bästa ställe som vi såg var Helenes krog och bar. Jag hade varit där förut och vill minnas att maten var god.


Redan vi första beställningen, dvs en drink innan maten, hajjade kyparen till, det var nog för att jag ville ha en Xanté, päronkonjak för den oinvigde.

Någonstans efter det blev vi "döskallemärkta" bordet.


Efter uppdrucket glas kom maten. En gigantisk tallrik full med mat! Jag beställde vegetarisk pasta och måste säga att den var himmelsk! Susanne hade däremot inte tur med sin mat, hon skulle ha biff medium och jag måste faktiskt hålla med henne, köttet såg mest uppvärmd ut än tillagat. Det dröp blod ur det.

Så vi kallade till oss kyparen för att be om att få det bättre stekt. För en sekund tänkte han ställa sig och dividera hurvida välstekt biffen var, men bet sig i tungan i sista sekund och tog med sig den ut. Den var inte mycket mer oblodig när den väl kom tillbaks, så där blev det ett minus för dem. Kött, om man inte gillar det mkt blodigt, kan dom inte tillaga. Men pasta...

Den var så god så bortsett från att jag åt upp allt, jag hade inte ens sinnesnärvaro att fota innan.

 

Ja, ni ser nog storleken på tallriken och den var full..


Kvällen flöt på och vi hade hur mycket som helst att prata om.

Mycket intressanta saker. Och viktiga som femenism!

Om att göra ett val. Säkert saker jag kommer att komma tillbaks till, för det var ett mycket viktigt budskap vi har att dela.

     

Och så många viktiga saker vi kunde lösa efter 5 konjak och säkert lika många bubbel och varsin Irisch coffee senare.

Men såna här viktiga budskap kräver nog en hel del möten, eller hur Susanne?!

På slutet fick vi nästan busvissla efter service. Susanne surade till något, men jag var så glad över att få tillbringa kvällen med henne så jag hade inte brytt mig om jag hade varit tvungen att gå in bakom baren och hämta min konjak själv...

Tack för ett välbehövlig, trevlig och rolig kväll med massor av värme och kärlek!   





Av Dina - 22 januari 2013 00:16

Så hoppar vi måndag-onsdag då det inte hände nåt speciellt och går direkt till torsdag.

Torsdag var min enda lediga dag den veckan och jag och Nasrin hade bestämt att på förmiddagen åka till vår vän Saba som hade halkat och brytit benet.


Planen var att vi skulle vara hos henne vid 11-tiden, lämna hennes present, fika och sen skulle vi ta en tur till stan.

Men när vi kom till Saba hade hon gjort världens middag. Etiopisk mat som jag älskar, dessutom.  

Den här bilden är tagen. När Saba hade dukat fram så hade jag glömt allt och slängt mig över alla grytor som man lägger på Ingera, brödet, och så glufsar man i sig som om det inte fanns en morgondag.

Det var vad jag gjorde.

Efter maten skulle vi dricka kaffe. Så som man dricker den i Eritrea/Etiopien, det tar tid, det är inte bara att koka kaffe och hälla upp i koppar, detta är en ritual.


Vi hann inte till stan, jag och Nasrin, jag var tvungen att slänga mig hem med färdiglagad mat för att sen åka in mot stan igen och möta upp Yvonne och Kirill. Kirill hade nämligen fyllt år och vi skulle gratta honom med en middag. Fortfarande full i magen kommer jag tillslut till Restaurang 101 på Birger Jarlsgatan med samma nr och där var allt redan förbestämt.


Förrätt: Svampsoppa

Huvudrätt: Hjortfile med murkelpuré

Avslut: Kaffe med en himla god chokladbit.

 

Japp, detta var allt man fick som huvudmål och det kostar att få så lite på tallriken kan jag säga...

Men det var ok, jag var ju i gott sällskap.

   

Min mobilblixt var tydligen väldigt stark, jag vet inte hur man minskar den så därför blev det såhär fina foton på Yvonne och Kirill.


Allt flöt helt perfekt tills det var dags att åka hem.

På väg till T-banan fick jag världens magknip.

Värre än krystvärkar.

Men jag bet ihop och fortsatte ner till tåget.

Tack och lov att jag fick sittplats, för dom hårda säterna på tåget underlättade trycket som kom uppifrån en hel del.

Väl i Slussen såg jag att bussen inte skulle gå förrän om 10 min. Fy tusan! Desperat tittade jag mig om efter en toalett, men ingen att gå till eftersom dom har stängt Slussengallerian.


Bussen kom och jag satte mig och hoppades att bussätet skulle ha samma effekt som tågsätet. Men inte då eftersom bussäterna är mjukare än tågens. I höjd med Henriksdal såg jag mitt liv passera revy.

 

För att göra en lång och obehaglig historia kort, så hann jag till Coop i Orminge...   



Av Dina - 21 januari 2013 21:49

Nu har det gått ett tag utan uppdatering. Jag ligger efter så här kommer det lite fördröjt.

Söndagen den 13/1 var det dagen efter barnens syster Otilia fyllde år.

 

Barnens pappa, Uffe, chockade oss med att bjuda alla barn med respektive mamma på middag.

Med på middagen var barnens kusin, Caroline, hon är dotter till Uffes biologiska pappas son.

Hon och barnen möttes för några månader sen och hon och Max har varit sambos ett tag och numera mkt goda vänner. Kul!

 

Söta Caronline.


 

Max och AnnaMaria.

Alla hade firat dagen innan så samtiliga barn över 18 år var slitna på middagen.

 

Underbara Liza, som är Otilias mamma och Weibing som är nuvarande sambo.

Tomten som är far till alla barnen hade jag tydligen inte fotat den dagen.


Iallafall så var det en trevlig middag och jag undrar varför vi inte i all enkelhet träffas oftare och äter middag med varandra?

Det hade varit kul skulle vi kunna bestämma det? ;-)

Presentation

Kalender

Ti On To Fr
     
1
2
3
4
5
6
7
8
9
10
11
12
13
14
15
16
17
18
19
20
21
22
23
24
25
26
27
28
29
30
31
<<< Januari 2015
>>>

Sök i bloggen

Senaste inläggen

Kategorier

Arkiv

Länkar

RSS

Följ bloggen

Följ Dinasblogg med Blogkeen
Följ Dinasblogg med Bloglovin'

Translate


Skaffa en gratis bloggwww.bloggplatsen.se