Ibland så stannar jag upp och tänker "vad gjorde jag av min tid innan jag fick barn?"

Jag minns bara att jag var upptagen. Jag minns att jag fick tacka nej till kompisar pga av att jag var upptagen. Men vad fan var jag upptagen med?!

Jag tänker och tänker och minns inte...

Jag minns att jag jobbade...

Jag minns att jag fikade...

Jag minns att jag var ute och dansade...

Men detta var inte 24/7.

Vad gjorde jag mer av min tid eftersom jag var upptagen...

Jag har haft barn så länge så jag minns nog inte, men det här är en av mina dagar idag:

05:58 Klockan ringer, jag ligger kvar och lyssnar på nyheterna. Efter nyheterna svär jag över att jag måste gå upp.

Gör mig i ordning. Om Mia börjar tidigt tar jag ut hunden eftersom hon absolut inte har tid att ta ut han då. Som den här dagen jag berättar om nu, typ tisdag.

Så tar jag ut Athos på en ordentlig kissrunda, kommer hem gör iordning det sista, och åker sen iväg till jobbet.

08:00-15:00 Jobb.

15:16 Sitter flåsandes på bussen som jag har fått sprungit till för att hinna med.

ca 15:30  Hemma. Byter om till bekvämare kläder och entrar köket.

Den här dagen gjorde jag det lätt för mig, jag hade köpta köttbullar hemma så det tänkte jag till middag tillsammans med mjölkstuvade makaroner. Men eftersom jag inte äter köpta köttbullar så ställde jag mig och klippte grillkorvar i 5 öresbitar och stekte. Jag hinner också hänga tvätt, ladda en till maskin, gå igenom posten, tömma diskmaskinen, ladda den på nytt osv osv..

Under den här tiden har dom andra kommit hem. Och just idag hade jag lovat Oliver att gå till F&S gym.

Klockan är nu närmare 18 och jag har nu i princip stått och gått i 12 timmar. Jag försökte förhandla bort gymmet mot en mysig tv-kväll. Gick inte.  Så:

18:25 ca stod jag ombytt och klar i gymlokalen.

Vid 20:30- tiden kom jag hem, mörbultad, för att äntligen få sätta sig i soffan och äntligen äta middag. Till min stora fasa upptäcker jag att någon har ätit upp korvarna som var till mig. Så jag får ställa mig och klippa nya att steka.

21:00 Sjunker äntligen ner i soffan med min mattallrik framför mig.

21:30 Tvingar min motsträviga lekamen att gå in i duschen. Vanligtvis brukar jag duscha på gymet, men Oliver ville köra så länge som möjligt så det blev inte av.

Runt kl 22 går jag ut i köket. Har börjat förbereda mig för att gå och lägga mig i sängen. Men först måste jag försäkra mig om att Max har gjort sin matlåda till dagen efter, vilket han 9 gånger av 10 inte har gjort. Det behövs inte eftersom mamma fixar.. Gör iordning hans matlåda samtidigt som jag svär.

Sen går jag och lägger mig och tittar en stund på tv i sovrummet. Vilken kanal jag vill utan att bli avbruten eller störd.

Så nu igen, vad var jag upptagen med innan jag fick barn...?

För en gångs skulle tyckte jag att rätt låt vann.

Det var inte den låten jag röstade på, men den här helt ok och jag tror att det kommer gå bra för den i Tyskland.

Grattis sockersöta Erik!

För övrigt måste jag säga att det var generell hög nivå på slutfinalen. Alla låtarna var bra om än några inte var lämpade för att skicka till Tyskland.

1. Danny - In da club - Persolig favorit. Framträdandet var proffsigt och snyggt. Danny lika charmig som alltid. Och nu vet vi att han har en snygg brorsa också. Me like.... ;-) Men för att återgå till nummret. Den här ringde jag och röstade på, flera gånger. Kom på en hedersam andraplats och kommer att bli ett örhänge i sommar.

2. Sara Varga - Spring för livet - Nä, det hade räckt om hon sprungit av scenen bara. Det här var en trevlig låt. Väldigt bra musik, lite visaktig, en sann radiolåt. Ingenting att ens fundera på att skicka till Tyskland och helt obegripligt hur den kunde komma såhär långt. Kom på plats nr 9.

3. The Moniker - Oh my God - Jag kan inte hjälpa det. Jag gillar den här, den fastnar. Man blir glad av det här nummret, kanske för att det är så färgglatt. Men också för att han har "det". Han går igenom rutan. Kom på plats nr 3.

4. Brolle - 7 days and 7 nights - Ytterligare en låt som jag röstade på. Jag tyckte den här var jättebra! Jag kunde se mig själv sittandes i en cab på en amerikansk landsväg, en såndär jättelång som aldrig verkar ta slut med den här låten jättehögt i högtalarna. Och dessutom så sjunger Brolle jäkligt bra. Den kom på en oförtjänt sista plats.

5. Linda Bengtzing - E de fel på mig - Nej, inte på dig, Linda, men din kycklinggula utstyrsel, den borde kanske ses över...

Det här är schlager! Alltså, jag ser mig själv med vänner dansa loss på Golden Hits schlagerbar med den här låten. Något jag verkligen ser fram emot. Hon fick högt poäng av mig för att hon sjöng på modersmål och för att hon sjöng schlager. Men numera är det ju inte "Musikschlagerfestivalen" längre utan Melodifestivalen. Me no like! Jag vill ha ordning och reda! Iallafall... Bra låt, som sagt.Kom på plats nr 7.

6. Nicke Borg - Living home - Living the scen, hade varit tillräckligt. Bortsett från att jag är emot hårdrock i mello, men ok, många som har varit med har varit bra. Men först och främst, låter man ens fru sy ens kläder så får man nog skylla sig själv. Han skulle haft skinnbyxor, överhuvudtaget tuffare stil. Nu blev det så... fel... Och låten var inte bra heller. Nä, det här gick bort för min del. Men vi lär nog få se mer av den här killen för han var duktig och hade bra röst. Han kom på plats nr 8.

7. Swingfly - Me and my drum - Alltså, låten var helt ok. På Hultfredsfestivalen. I mello, iiiinte riktigt. Jag tyckte hela nummret var lite pubertalt. Min son Oliver gav den en 10 (full pott hos oss) och det säger väl allt...

Kom på plats nr 5.

8. Sanna Nielsen - I´m in love - Sanna kan man alltid lita på. Hon är proffsig och klockren. Det här var också en schlager. Den tappade lite eftersom den tenderade att bli lite tjatig. Fast det är klart, är man in love så får man vara lite tjatig... *drömmermigbort* :-)

Sanna kom på plats nr 4.

9. Playtones - The King - Jag minns inte hur den här låten gick, för från det ögonblicket jag såg dem på scenen så tog en annan låt över mitt huvud: "Alla snubbar, alla snubbar  vill ju vara katt...." Ni vet, från filmen Aristocats. Men vad jag förstod så gillade den yngre generatioen detta. Själv tyckte jag dom påminde om The Boppers.

10. Erik Saade - Popular - Ja den här låten var jättebra också. Lika bra som Dannys. Varför jag inte röstade på den var för att jag tycker att Eriks röst låter lite barnslig. Den är inte sådär jättebra, faktiskt. Men vad han saknade i röst kompenserade han med utseende och hunkar till dansare. Och det funkar. Det funkar på flickor 12-19 och det funkar på 40 och uppåt. Jag har höga förhoppningar iår!

Nu när svenska melodifestivalen är slut så hoppas jag innerligen att det kommer ta lååååång tid innan vi får se Marie Serneholt och Rickard Olsson i tv igen.

Detta var det bästa dom kunde hitta... :-/

Jag har haft arbetshelg.

Och när jag jobbar stannar Storövägen...

Innan jobbet däremot, när jag fortfarande var hemma, så åkte vi till Addidas i Sickla och handlade kläder till lilla Romeo, vårt fadderbarn.

Ett par skitsnygga shorts och en t-shirt som matchar.

Sen åkte vi till Konsum för att köpa nåt att lägga det i och just som vi stod där så packade dom upp färska semlor som kom direkt från bageriet.

Och eftersom jag är en lättledd människa så köpte jag två, en till mig och en till Oliver som skulle komma hem på eftermiddagen.

På kvällen skulle det vara semifinal på mello, så Micke fick direktiv att spela in då jag jobbade till 21:30.

10 minuter fick jag se.... 10!

Men av vad jag fick se så röstade Sverige fel...

Söndag förmiddag tillbringade jag med att packa upp och tvätta Olivers packning.

Jag skrattade lite för mig själv då jag på partimötet blev vald till Kvinnopolitiskt ansvarig.

Jag?! Om dom bara visste... Den mest patetiska kvinnan är jag...

Jag kommer hem sent på kvällarna och innan jag går och lägger mig packar jag matlåda till min son, 21 år gammal, b la.

Nåja, det blir nog bra... :-)

Jag gillar ju att gå i affäer som har mycket "bra-att-ha" grejor. Saker man egentligen inte alls behöver men som är bra att ha. Och när man ser dom det är då man kommer på att just en sån behöver jag!

Brisak, är en sådan affär. Men nu behöver jag inte åka till Brisak längre. Jag har hittat den på nätet. Bra-att-ha-butiken. Check this out, ladies:

http://fyndiq.se

Dags för tjejgänget att gå ut på middag.

Restaurangen som valdes för kvällen var Michaelangelo.

Mitt stamställe vad det gällde middagsmat slutet på 80-talet början på 90.

Har varit där många gånger efter det, men det är inte nåt förstahandsval längre då Stockholm har utökat utbudet av intressanta restaurganger sen dess, italienskt är alltid gott men inte längre nåt exotiskt.

Iallafall, jag gick in på nätet för att beställa bord och såg då att nere i deras valv hade dom jazzkväll. Taget! tyckte alla så jag bokade. När jag sedan såg vem det var som skulle sjunga, var valet tveklöst.

Vi var först på plats i valvet, och vi fick en servitör som kallades Mircha.

Som vanligt på Michaelangelo var maten väldigt god och vinet utsökt!

Medans vi väntade på maten började dom förbereda för underhållningen. Och så kom hon; den fantastiska Caronline Williams.

Nu måste jag ge er lite privata skvaller. Min exman Uffe, när vi gjorde slut så träffade han ett gäng kvinnor. Bl a Caroline, jag törs säga med all säkerhet att Uffe blev mycket förtjust i Caroline. Och säkert hon i honom, men eftersom Uffe var som en kvalv på görnbete så ville Caroline inte satsa. Big lost för mig och för mina barn som tyckte mycket om henne. Så för att göra en lång historia kort, Uffe flyttade ihop med den högst avskyvärda Weibing, men slutade aldrig träffa Caroline. Weibing vet det och hatar henne för det och för att hon inte ens skulle kunna jämföra sig med Carolines skugga. Jag vet det också och älskar det!

Så när jag såg att en viss Caroline Williams skulle uppträda kastade jag mig på luren och ringde Uffe och frågade om det var den Caroline, och det var det! :-D

Så när jag såg att en primadonna kom in i valvet så förstod jag att det måste vara Caroline så jag reste mig och gick fram till henne.

-" Hej, är det du som är Caroline?"

- "Jaaa..."

-"Jag heter Dina, jag är Uffes fd fru, Max och Mias mamma..."

(Ok, så här i efterhand erkänner jag att den repliken skulle få vem som helst att bli nervös) Så hon:

-"Uffe...? Uffe...? Ulf, vem?"

Här började jag skratta för att bara för fem dagar sen så satt Uffe i mitt kök och pratade med henne i telefonen, men det gjorde också att hon förstod att jag är en vän, och vi kramades och isen var bruten.

Vilken röst och vilken fantastiskt kvinna! Och bandet, mkt bra!

Tyvärr har jag inte riktigt lärt mig kameran på min jädra mobil, så korten blir lite si och så...

När inte Caroline och hennes band underhöll så gjorde Mircha det. Laila gjorde intryck på honom och uppenbarligen han på Laila, för hon ser road ut.

När bandet hade paus så kom Caroline till vårt bord och förärade oss med sitt sällskap.

Och jag var bara tvungen att ta en bild på oss tillsammans. Gissa vem    jag mmsade den till.... Moahahaha... Me like!

Vi fann varandra. Vi gillade varandra. Vi ska ses igen!

Caroline hade en mkt duktig saxofonist med sig, Ivan.   

Ivan är från Tjekien. Det är Jana som var med i vårt sällskap också, så han kom också till vårat bord när dom hade paus.

Michaelangelo är en italiensk restaurang och därmed full av italiensk konst.

Med hjälp av min assistent Anneli ska jag nu, precis som igårkväll, lära er hur man urskilljer italiensk konst från grekisk.

Om statyen var grekisk så hade hans kön varit gigantisk!

Men som ni ser är den nästan pinsam... ;.)

Ja, efter det avslöjandet fick jag ju trösta Mircha..

Kl var närmare midnatt när vi lämnade restaurangen.

På väg mot Slussen passerade vi Engelen så jag och Anneli slank ner där.

Fy fan, säger jag bara!

Det var som om alla män därnere blivit galna. Det tafsade hela tiden. Mycket otrevligt, så vi gick efter bara 30 minuter.

Jag kom hem kl 02:00.

Kl ringde 05:58 imorse. Oliver skulle åka till Trysil idag. Samling på Observatoriegatan var 07:30...

Jag mådde illa när jag vaknade.

Jag och Anneli hade skojat om det igår när vi var ute att vi skulle stå där som Patsy och Edina från serien Helt hysteriskt.

Så nu har jag bara att säga detta: Anneli! Vart i helvete var du?! Jag stod där själv helt trött och bakis. Bangare!

Det här var en av dom bättre bilderna...

Egentiligen har det varit väldigt lugnt här. Jag åkte på influensan för ett tag sen, förra veckan hade jag semester i fyra dagar, men dom gick mest åt rehabilitering, min kropp var slut.

Slutet av förra veckan däremot, dvs torsdags, så hade jag kraft nog att ta mig in till Söder och den underbara Hermans. Hade bokat en lunchdate med Yvonne, det känndes som evigheter sen vi sågs, så nu tyckte vi det var dags.

Och jag säger bara en sak: Hermans lasange.... Mmmmmm!

Jag åt så det stod mig upp i halsen. :-/ *ler*

Jag vill också passa på att bjuda på den vackra utsikten från Hermans.

Ett vackert vinterklätt Stockholm.

Lördagen hade jag och Yvonne bokat in en schlagermiddag.

Med på den var Yvonnes syster, Vickie och hennes Danne, och så våran alldeles egna Kirill, såklart.

Efter typ första låten ringde det på Yvonnes dörr och ett helt gäng underbara människor strömmade in. Visseligen störde dem mitt i mello, men när jag tillsist gav upp att överhuvud taget få höra ett bidrag, så blev det mindre irriterande och väligt trevligt. En av tjejerna som kom var från Frankrike, och vartefter kvällen led blev min franska bättre och bättre. Faktum är att jag lärde mig faktiskt många nya meningar, men tyvärr har jag glömt dem nu... :-/

Vid 11-tiden lämnade det "franska gänget" oss.

Kirill agerade fotograf.

Han har fått sparken.

Söndag var det åter dags att ta sig in till stan.

Jag och Oliver hade bokat in oss med Sara och Elin.

Vi träffades som vanligt vid "våran" Kinarestaurang.

Som för övrig aldrig mer kommer att få ett besök av mig eftersom jag   numera är osams med personalen där... :-/

Jag hade många fina bilder härifrån, men Oliver och Elin raderade dem när jag inte såg. Så här kommer en dålig bild av Sara.

Måndag:

AnnaMaria fyllde 19 år och Sarah P fyllde %"(? år! (Nu var jag snäll!)   

(Grattis Sarah i efterskott!!!)

Vi har som tradition att den som fyller år får välja mat, alt vart man vill äta, och Mia valde Etiopisk mat. Mycket bra val!

Så jag, Oliver, AnnaMaria, hennes syster Otilia och hennes två närmsta väninnor Emelie och Amanda åkte in till stan. Nu är det så att man går inte på Etiopisk restaurang utan Yvonne. Hon skulle aldig förlåta nåt sånt, så naturligtvis fanns hon redan på plats när vi kom dit.

Och, ja, man äter med händerna. ;-)

Vi hade väldigt trevligt, och plötsligt var klockan alldeles för mycket, igen.

Idag har jag roat mig med, förutom att uppdatera min blogg, så har jag varit hos tandläkaren.

Nu ska jag ut med hunden och sen är det nog dags att åka till jobbet.

Just det, jag har också lovat mig att nu ska jag börja hålla diet! :-/         

Detta är kortversionen av en uppsats Oliver skrev nyss i skolan....

Ett ljus i mörkret.

Jag var åtta år och jag väntade på min pappa som hade lovat att vi skulle träffas. Vi skulle gå ut och spela på Heron City och gå och ta någonting snabbt att äta. Jag satt vid vardagsrumsfönstret och väntade i timmar men han kom aldrig och han ringde aldrig. Det var en av många gånger, jag kommer ihåg det som att det vore igår. Jag släppte aldrig några tårar för som sagt det var en av många gånger.

Dagen efter ringde han och sa att han inte kunde komma jag kände sorg och en klump i halsen, men aldrig tårar! Inte för honom, han förtjänade inte det. Men som sagt detta var inget nytt han hade gjort såhär lå länge jag kan minnas. Även idag gör han såhär. Det var inte länge sedan han ringde och lovade en sak till. Denna gång hoppas jag att han håller till det han lovar så att jag slipper falla längre ner i mörkret.

Jag träffar nästan aldrig honom, och han hör av sig sällan och varenda gång han väl hör av sig så ljuger han bara mer och då stiger ilskan bara mer och mer. Jag känner vrede och besvikelse när han ringer men även sorg, på något sätt får han mig att känna att jag inte duger för honom när det egentligen är tvärtom.

Jag pratar gärna med någon om det. Oftast pratar jag med min mamma för hon vet hur jag mår och hur jag känner och hon lyckas alltid få mig på glada tankar. Hon vet allting om honom (såklart) därför känns det rätt att prata med henne om saken. Och jag delar gärna med mina berättelser med mina kompisar. Men min mor är den som lyckas bäst med att få mig att må bra för jag kan snacka om vad som helst med henne. Hon är mitt ljus i mörkret hon är alltid där för mig, jag kan alltid vända mig till henne, när det känns som värst ger hon mig energi och styrka. Och gör så att jag kommer igenom mörkret.

Av Oliver Kontaris-Fast.

Förutom att det kom ett nytt snökaos i fredags så har det varit en underbar helg. Jag har varit ledig och näst intill helt frisk. Óch så får man inte glömma att solen har strålat helt underbart.

Jag skulle ta mig en skön långpromenad i lördag i det vackra vädret tänkte jag. Men folket som brukar gå i skogen verkar ha gett upp. I vanliga fall, så fort det kommer snö så är man ute och trampar upp stigarna eftersom våran skog har en mycket populär vandrings och jobbings led. Men i lördags verkade det som om musten hade gått ur folk, endast en mycket smal stig var upptrampad, knappt, av en sista entusiast.

För alla Boo nostalgiker, detta är vägen vid Svartpotten.

Max och Micke hade tagit varsin fotölj när jag kom hem. Båda låg i feber.

Max temp var 40,5 så jag gick för att hämta två Alvedon till honom.

Alltså, vad är det för fel på honom?! Han är mitt barn och jag älskar honom, men jag förstår mig inte på han.

När han går ut med sina kompisar så kan han dricka vad som helst och hitta på olika"dumheter" och prova på ännu dummare saker, men två Alvedon vågar han inte ta, då är jag ute efter att ta livet av han?! *suck*

Efter mycket tjat sa han att han hade tagit dem, men när jag tittade efter hade han bara tagit en...

På söndagen var jag tvungen att gå ut och träffa folk!

Jag kunde inte vara hemma med sjuklingarna. Så när Yvonne ringde på morgonen och ville äta brunch var det ett mycket lätt beslut att ta. Så vi träffades... Håll i er nu... på Tabac!

Efter en stund ringde även Kirill och ville ansluta sig. Trevligt!

Med trevligt sällskap så varade brunchen fram till middagstid. :-/

Kirill kan inte dricka kaffe utan mörk choklad. Jag tror aldrig jag har träffat honom utan att han kommer med en chokladkaka. Så även den här gången. Och gillar man mycket stark mörk choklad så kan jag rekomendera denna:         

Ja, jag såg ju inte den första då då eftersom jag jobbade...

Men om låtarna höll lika hög kvalitét som andra delfinalen så var det en förlust.

Av dom åtta låtarna som var med och tävlade ikväll så kan jag tro att dom flesta kommer att spelas flitigt på gayställerna runt om i stan. And I will be there dancing! :-D

För att sammanfatta kvällens mello:

1. Brolle - 7 days and 7 nights - Brolle är bra! Och det var han här också, faktiskt så bra så att han skulle kunna skickas till Tyskland, vad jag vet funkar hans stil internationellt och hans röst är oklanderlig. Mycket bra!

2. Loreen - My hart is refucing me - Mycket söt tjej! Har aldrig hört eller sett henne förr. Låten var bra, dansvänlig, den yngre generationen i soffan föll för den. Jag måste säga att den var bland dom bättre. Men vad faan hade hon på sig?! Hon hade nog tänkt sticka nåt käckt, men sen tog tiden slut och hon hängde på sig nystanet bara. Hörru tjejen, resten av Europas damer klär upp sig - eller klär av sig- hur man nu vill, den där utstyrseln är ett big no no..

3. Babsan - Ge mig en spanjor - Mello i sitt rätta element, eller var det Babsan som var i sitt rätta element.. Hur som helst, detta var absolut inget att ens fundera på att skicka till stora melodifestivalen, men den var absolut kvällens roligaste låt. Alla vi kvinnor borde göra den till aftonbön. I know I will! Men precis som när After Dark sjöng "Att ta saken i egna händer" så måste man förstå svenska för att uppskatta låten,  så endast Skandinavien skulle rösta på den, i bästa fall. Men det var iallafall tre minuters underhållning, och det utanför mitt sovrum! ;-)

4. Elisabeth Andreasson - Vaken i en dröm - Hela Sverige föll i narkos. Vad var det här?! Elisabeth borde vara en sån rutinerad och duktig artist så hon måste väl ha vetat att det här sög! Är detta vad norrmännen ger oss efter all den duktiga arbetskraft vi sänder dem?! Bildt borde ringa upp dem och säga ett sanningens ord! Hon kom sist, where it belongs!

5. Sanna Nilsen - I´m in love - Inget mello utan Sanna. Denna låt vann, och det med all rätt. Detta var schlager, och faktiskt, jag ser dessutom fram emot att få höra remixen. Jag kommer att dansa benen av mig på Golden Hits med den här låten, det spratt i benen när jag hörde den. Men, Sanna borde ha bättre koreografi. Att stå stilla i en bur är ingen hit, Sanna, nä rör på höfterna och låt ditt fantastiska jag ta över scenen.

6. The Moniker - Oh my God - Precis vad jag också sa när jag såg honom. Om det var möjligt för Di Leva att skaffa barn med Ghandi, så skulle resultatet bli dethär.

Låten var inte dålig men den var absolut inget för mello.

För en eller två veckor sedan fick jag reda på att Hultfredsfestivalen var återupplivad. Det beslutet måste ha kommit efter att arrangörerna för Hultsfred hade sett genrepet på detta bidraget.  Ja, när jag tänker efter så var han som ett uppåttjack.. :-)

Varför flyga med SAS när det finns LSD?

7. Anniela - Elektrisk - Också här en bra danslåt. Inget för mello, men bra ändå. Jag vill ge henne pluspoäng för att hon var så snygg och så chick, chick chick.

8. Christian Waltz - Like suicide - En sympatisk ung man. Det är väl vad jag kan säga om detta bidraget eftersom jag vid skrivande stund redan har glömt hur den lät. Låten kom bland dom fem som gick vidare till deltävlingen men där tog det stopp och han gick inte vidare.

Bidrag nr 2 och 6 gick till andra chansen. Direkt till Globen gick bidrag nr 1 och 5!

Jag ska avsluta med att citera min dotter, AnnaMaria:

Sverige har röstat riktigt bra idag!