När jag var barn gjorde min mamma risgrynsgröt, grekisk risgrynsgröt. Det ville jag inte ha, jag ville ha svensk. Men så för några år sedan när jag var i Grekland, så hade mamma gjort grekisk risgrynsgröt igen, vid det här laget var det mååånga år sen jag åt det, och plötsligt var den god! Sen dess har jag sagt att jag ska göra den, men aldrig fått tummen ur.
Så idag gjorde jag det, och vet du vad Susanne, det blev jättegott!
Sus
14 februari 2010 22:23
Och jag är inte bjuden!?? OCH JAG ÄR INTE BJUDEN!?? Denna vänskap är nu officiellt över! Basta!
(Eller står sig grekisk risgrynsgröt några dagar?)
Dina
14 februari 2010 22:40
Hahaha... Ja, den står sig några dagar.
Men det här var i all välmening, jag ville prova hur den blev INNAN jag bjöd DIG!!!
BITCH!!! :-)
http://dinasblogg.bloggplatsen.se
Alex
15 februari 2010 09:31
Hm, det här lät intressant. vad är det för skillnad mellan svensk och grekisk risgrynsgröt? Vad är det för skillnad i smaken? Är det något som är värt att ge sig på med andra ord?
http://tantalexandra.se
Dina
15 februari 2010 12:33
Den grekiska risgrynsgröten äts kall, du sockrar inte på den och du häller inte på extramjölk, den är mer som en pudding.. Skillnaden i smak... Nostalgi, kanske... :-)
http://dinasblogg.bloggplatsen.se
Sus
16 februari 2010 08:45
Jahaja, vilken tid ska vi säga då? ;-)
Sus
17 februari 2010 08:33
Min inbjudan måste ha kommit bort på posten. Kan du skicka en ny?