Jag var lite ordvitsig där... :-)

Häromdagen ringde det på Mickes mobil. Det var en kvinna som ville tala med mig...

Jag får luren och hon säger:

-"Vet du hur svår du är att få tag på?! Jag har sökt dig som sjutton!!"

Jo, jag vet att jag är svår att få tag på. Eftersom vårt hemnr är hemligt och Micke gav mig sitt mobilabonnemang och jag har inte ändrat det så mitt mobilnr står ju på honom...

Hon fortsatte:

-"Jag ringer från Vänsterpartiet, och vi vill att du står på våran valsedel, plats nr 13."

Jag:

-"Vad?!"

Hon:

-"Vi vill ha dig på plats nr 13!"

Jag, lite småchockad:

-"Jag har ingen som helst erfarenhet av politik (Men en jävla massa åsikter, det sa jag inte) är det inte bättre ni tar någon som kan och är mer engagerad?"

Hon:

-"Nej, vi vill ha dig!"

Jag, som fått rampfeber och småpanik:

-"Nej, nej, nej..."

Hon, tröstande och övertygande:

-"Lyssna, du har plats nr 13 i komunlistan, så många platser har vi inte i kommunfullmäktige. Du kan känna dig lugn."

Jag:

-"Plats 13 av hur många?"

Hon:

-"30"

Jag:

-"Kan jag inte få plats 30 då?"

-"Nej, 13!"

Sen händer nåt som avväpnar mig totalt:

Hon:

-"Har du röstat förr så du vet hur det går till?"

Jag:

-"Jag fyller faktiskt 42 i år..."

Hon:

-"Va?! Du låter så ung!"

Jag fnissar som en oskuld och sen tappade jag fokus...

Vad som sas sen vet jag inte. Jag minns faktiskt inte det. Men förmodligen så står jag på plats nr 13.

Och så här i efterhand, med min vanliga tur, så kommer jag att bli kryssad, säkert, för när jag tänker efter så genom åren vem har slutligen burit hundhuvudet... Jo, jag...

Nä, nu ska jag gå och öva på mitt Hollywoodleende och Silviavinkning. För det är det enda jag kommer att bidra med det här valåret.... ;-)