För länge sen, på den tiden jag var singel, hade jag en mycket god vän, Nils.

Egentligen två mycket goda vänner för Nils har en kopia, nämligen hans tvillingbror Kalle.

Vi hade mycket kul och umgicks ofta.

Men så träffade jag Micke och så tog den lyckliga sagan slut. :-)

Nejdå, men någonstans i samma veva, och faktiskt lite p g a Micke, tappade vi kontakten. Och tillslut även telefonnummer.

Men min väninna Rosie har haft kontakt med honom, och sen återsågs vi genom facebook för ett tag sen men det har varit svårt att planera in något möte.

Men så i förrigår smsade Rosie att Nils skulle komma på måndagen hem till henne och frågade om inte jag också ville komma och äta lite räkor och dricka lite vin.

Självklart!

Det är det som är positivt med vårdjobb, man kan umgås på en måndag, för jag och Rosie jobbar kväll på tisdag och Nils är ledig.

Mötte upp Nils vid busshållsplatsen, och han var snygg som aldrig förr. ;-)

  Det här var i början på kvällen.

Sen blev det räkor, vin, catchingup, livsåskådning och skvaller.

Och *poff* så var kl över 00 och förtrollningen bröts.

Nils praktvagn blev en SL buss och jag återvände till min plats i köket...

  Och som avslutning vill jag säga: Nils, jag är här nu. Närsomhelst, vadsomhelst. And I´m not going anywhere!