Sen den första Pride gick av stapeln har jag bara missat en parad.

Men i år var jag där, igen, tillsammans med Yvonne.

Pekka mötte också upp strax innan tåget kom.

Tyvärr hade jag kameran hemma och min mobilkamera är inte den bästa. Plus att det är svårt att klappa händer, vissla, dansa och fota samtidigt.

Men här kommer en del bilder från igår.

Traditionsenligt, Milla först i tåget, lika fantastisk som alltid:

  Årets tåg var stoort om man jämför med förra årets som var lite lamt.

  Dessa mottog många applåder:

  RFSL som marscherade för dom som inte kan el får.

Och som vanligt var det mycket applåder för "Stolta föräldrar" och "Gaypolisen" som iår faktiskt bestod av nästan bara kvinnor...?

  Några jag bara inte kan låta bli att beundra varje år är transorna. Många av dom ser ut som.... ehum... inte så bra..(förlåt mig). Men dom ser så lycliga ut och så stolta att man blir glad med dem!

    Dom här personerna ovan här fick också många applåder och visslingar. Dom flesta perser. Och alla vet nog hur det går med homosexuella personer i dom länderna. Mycket modigt av dom att våga gå öppet!

  Stolta föräldrar, alltid poppis! Och vad många dom har blivit! Kul att se!

  Det framkommer inte av kortet här upptill, men detta var gaydoktorerna, och doctors to be, och jag vill bara säga en sak flickor, och pojkar, att jag kommer att skaffa frikort, vilka hunkar! ;-)

  Bästa musiken, sambarytmer, kom från dessa. Och tyvärr så vände killen sig längst fram om just som jag skulle knäppa ett kort på honom. Jag lovar att han var nog det absolut vackraste jag sett på jag vet inte hur länge... ;-)

  Dom enda partiledarna som syntes i paraden iår, var Mona, Lars och Maria.

Alla andra lyste med sin frånvaro iår.. Inte för att jag saknade dem precis, men ändå.

Här kommer en optimist!

Han skulle gå 8 - 9 km om inte mer på dessa styltor. Vi stod vid Slussen, det betyder att han var fortfarande nästan i början på paradvägen och han hade redan svårigeheter.  Hoppas det gick väl för honom!

  Babsan, alltid lika spektakulär. Hon vet hur man gör entré. Riktig primadonna.

  All heder till dessa. The golden ladies. Det kom ca 4 sådana här "färdtjänster" med gamla tanter. Naaw.. Gulligt!

    Asiatiska delen. Borde få pris för bästa kostym. Dom var mycket fina. Tyvärr som jag sa förut så hann jag inte riktigt med med kameran.

  Chokladkoppen. Kaffet alltså, hade eget flak och det absolut vackraste. Dom såg ut som Grekiska gudar och gudinnor allihop. Men det var inte därför utan dom var mycket fina, i detta flak, längs bak satt Bobby och Natasha P och ja, dom såg mycket fina ut dom med... :-)

  När dessa två herrar uppenbarade sig så visste man att nu kommer tom tuffa grabbarna. SLM flaket. Jag förstår inte, piskas dom till perfekta kroppar eller? Alla så mycket bra ut!

  Efter dem så kom ett mycket stort tåg. Dom var alla unga, arga, målmedvetna och fulla med attityd. Dekadans.

Och jag har nu alltså fotat bara den snälla delen...

  Ja, tåget var enormt stort iår. Och det var kul att se.

Sist i tåget kom QX, det var det i särklass största tåget. Och det mest neutrala.

    Efter att hela Pridetåget hade passerat så gjorde den bakfulle Pekka sorti. Medans jag och Yvonne mötte upp med Rosie och Caroline och gick, traditionsenligt, till Tabac i gamla Stan. Det är mitt absoluta favorithäng. Vet inte varför jag har snöat in på den så. Men jag har det bara.

Där satt vi iallafall till sent på eftermiddagen och pratade och skrattade och hade mycket trevligt.

Kom hem vid 20-tiden, då väntade Micke och Oliver med snacks och film. Trevligt!

Och som avslut, en bild som inte är pride at all...