I söndags när jag var hos min kompis Sara sa hon att Elin, hennes dotter, ett år yngre än Oliver, skulle åka på skidresa till Norge under sportlovet.

Det var frälsningsarmén som anordnade denna resa och det skulle kosta endast 1000 kr inklusive allt!

Som hittat!

Sara hade anmält Elin och skulle betala in resan på måndagen och frågade om inte jag skulle skicka med Oliver?

Självklart! För bara 1000 kr, man vore dum om man inte tog det!

Så jag fick namn och mailadress till kvinnan som höll i det hela och jag mailade henne vårat intresse.

Idag fick jag svar. Jag kan bara säga en sak, bor man på fel sida av Skurebron kostar det!

För om Oliver ska med kostar det 3000 kr exklusive hyra för skidorna?!

Det är uppenbarligen skillnad på lika.

Jag har det inte bättre ställt för att jag bor här och inte i Haninge. Det är så dumt!

Vilket dom ska få veta imorgon när jag ringer dem, det och lite till!   

Det är vad jag har fått hetat dom senaste dagarna.

Och det är bara för att folk runt om mig har varit väldigt mån om mig.

Och då menar jag främst, håll i er nu, min handläggare på försäkringskassan, arbetsterapeuten och min husläkare.

Dom ringer om varandra hela tiden och frågar hur jag mår och hur det går för mig och om jag behöver nåt...

Naaaw, gulligt! :-)

"Jag syns, därför är jag..."

Var det inte någon som sa så?

Minns bara inte vem, men jag förstår vad som menas.

Nu har jag jobbat två dagar.

Igår kväll och idag på dan.

Lite snurrig var man efter att varit borta i ca 9 veckor.

Och jag tänkte mig inte för när jag skulle sticka en kvinna på jobbet.

Jag skulle naturligtvis förvarant att nu sticker det, men glömde det och hon skrek och hoppade till och jag med... :-/ Oops...

Men allt sitter ju där. Lite jobbigt har det varit eftersom jag inte riktigt har rörligheten än.

Idag fick jag faktiskt kramp. Och blev så svullen mitt på dan att jag var tvungen att pausa.

Men det går framåt om än inte så fort som man vill.