Min väninna, inga namn nämnda, hade under en lång tid klagat på sin sambo. Hon kände att deras tid nog var förbi. Men förmådde sig inte att tala om det för honom, än...

Hon och jag har haft långa "terapisamtal" per telefon och diskuterat hennes dilemma. Olika alternativ, sätt att säga att det är slut på ett schysst sätt, när det skulle vara rätt läga osv, sådär som tjejer gör. Analyserar och dessikerar problemen. Senast vi gjorde det var igår, på väg till jobbet. Innan vi la på sa vi att vi hörs senare. Knappt fem minuter senare ringer en snopen väninna och säger: "Han har gjort slut?!"

"Va?!" svarade jag.

"Jo, han ringde nyss och sa att det var slut. Per telefon?!"

Här har vi i månader lagt ner flera timmar i veckan och bollat hit och dit med problemet. Sagt olika fraser högt för att höra hur det skulle låta om det låter bra. Att göra slut är ju ingen rolig sak, det sista man vill är att såra en annan människar känslor, isynnerhet om man en gång har älskat den personen och fortfarande bryr sig om han.

Men det är vi kvinnor det. Vi tar hänsyn, eller gör livet komplicerat för oss, hur man nu vill se det.

En man lyfter luren och deklarerar sitt ärende. Kort och koncist: Det är slut!

Både hon och jag började skratta. Kanske kände vi oss lite dumma också, jag vet inte. Snopet blev det iallafall.

Vi la på igen. Efter att jag grattat henne till att han gjort det enkelt för henne.

På kvällen hördes vi igen. Vi är ju kvinnor, och inte kan vi låta något passera så här lätt. Nej, nu gjorde vi planer på bodelning osv. Och har han något att invända så kommer min väninna darra på underläppen och säga..." Jamen, det var ju DU som gjorde slut..."

Visserligen gör män det lätt för sig. Men vi ser till att dom inte får det! ;-)