Jag fick trevligt besök idag på förmiddagen av Nasrin.

Det var bra för då slapp jag gå omkring och uppröra mig över lönekontoret, utan fick annat att tänka på.

Visiten avrundades med en uppfriskande skogspromenad med Athos.

En och en halv timma senare när jag kom hem lite lagom frusen och satte på vattenkokaren för att göra mig en kopp the, ringde det på dörren. Utanför står ett blombud...

Jag stod en stund och höll i buketten innan jag öppnade den och hoppades vid Gud att det inte skulle vara kärringarna på lönekontoret som skickat dom, för då skulle jag bli tvungen att åter ta mig ut och åka iväg till kontoret för att trycka ner buketten i halsen på dem!

Men jag slapp det, blommorna var skickade av mina arbetskamrater och jag blev glad att dom tänker på mig fast jag inte är där...

Tack så hemskt mtcket!

För ett par veckor sedan började jag undra över min utbetalning från försäkringskassan. Jag hade inte hört något ifrån dem.

Så jag ringer dem och undrar om mitt läkarintyg kommit fram?

Det hade det.

Jag påpekade att jag inte hade hört något ifrån dem och hon hänvisade till deras sida på internet när utbetalningarna sker och sa att det inte finns någon anledning för dem att höra av sig om inget var oklart. Ok, fine!

Men jag hade iallafall en obehagskänsla och ringde dem idag igen och propsade att få tala med en handläggare.

Hon tittade i min journal och allt verkade i sin ordning.

- Men borde jag inte fått en blankett av er som man fyller i tider arbetsuppgifter osv? fågade jag

- Jo...svarade hon. Har du inte fått det?

Och sen började hon knäppa på tangenterna hörde jag.

Hon återkommer till mig:

- Men du, din arbetsgivare har inte sjukanmält dig...

Va?! Jag har tills idag varit sjukskriven i sju veckor. Och eftersom det var en planerad operation så fick dom en månads framförhållning dessutom.

Så jag ringde upp mitt jobb och jag var inte på trevligt humör!

Vilken tur att jag är sambo.

Vågar inte tänka på hur det skulle vara om jag bodde själv med barnen.

Såhär innan jul...

Jag kommer inte att få några pengar innan jul. Om jag har riktigt, riktigt tur så kanske jag får det iår...

Till lönekontoret:

God Jul till er med, bitches!!!

Jag vet att jag har skickat runt den men jag tycker den är så kul så jag måste lägga upp den här.

Tack, Yvonne! :-)  

Klev ur sängen först vid 9:30-tiden.

Upp, ut i köket för att göra iordning frukost och sätta igång datorn för melodikrysset.

Efter att ha klarat ut hela krysset på egen hand tog jag och Micke (andra gången på en vecka?!) en stärkande prommenad i skogen. Jag njöt av att snön föll medans vi gick, men svårflörtade Micke var så klart inte imponerad...

När vi kom hem visade det sig att vi blev barnfria, jag hade gjort linssoppa sen tidigare och det var gott med varm soppa efter prommenaden.

Vi eldade i kaminen och satte oss tillrätta för en tv-kväll.

Första filmen var Happy feet, jag hade redan sett den när den kom ut, men det var kul att se den igen. Lagom behaglig film att slötitta på. kanske inte den roligast, med defnitivt en av dom välgjordaste. (Alex, ingen bock här tack, jag skrev det med flit)

Senare på kvällen kom en film som jag ville se när den gick på bio, det blev aldrig av då och sen föll den i glömska; Stardust

Jag hade nog lite förstora förväntningar av den, men även den var sevärd, en gång.

Det som gjorde mest intryck i filmen var den mycket manliga Robert deNiro som här spelade gay...

Han kommer aldrig att nomineras till en Oscar för den rollen, men han var nog bra road att spela fjollig att det smittade av sig, man log hela tiden han var på bild.

Jo,men blev inte ni också lite sugna...?

Min kondis är under all kritik!

Såhär illa har den nog aldrig varit, inte ens när jag rökte var det så illa.

Så, nu är det ingen pardon längre.

70 minuters snabbt pulsande i snön, jag var färdig att spy ut mina inälvor när jag kom hem, men det kändes bra efteråt. (Tror jag, känsel, smak och lukt har inte riktigt återkommit än...)

Eftersom jag inte behöver gå upp på morgonen och passa tider så kan jag bara njuta när jag ser ut på det här vädret...

Men det var värre när jag tittade ut på altan, det hade blåst och snöat mot huset så det hade kommit in mellan springan i fönstret där...

But me like...