En kvinna gick i skogen när hon plötsligt snubblade över något. Hon tog upp det och när hon gned på den kom en ande fram.

-Får jag tre önskningar nu? frågade hon

-Nej, svarade anden. På grund av de dåliga tiderna och devalvering och global konkurrens och sån skit så får man endast EN önskning nuförtiden.

Nå, vad ska det vara?

-Isåfall vill jag ha fred i mellanöstern, sa kvinnan och halade fram en karta. Ser du kartan här? Jag vill att de här länderna ska sluta slåss med varandra.

Anden kastade ett öga på kartan och utbrast: - Men jösses, damen! De där länderna har ju fajtats i tusentals år! Tror inte att det går att göra något åt det. Jag är bra, men inte SÅÅÅÅ bra! Önska nåt annat.

Kvinnan tänkte en stund och sade sedan: -Jag har aldrig lyckats träffa rätt man. En omtänksam och älsklig man, som är hänsynsfull, kan laga mat och som står för hälften av hushållsarbetet, som är trogen och en bra älskare och inte tittar på sport hela tiden. Kort sagt, en idealisk livskamrat.

Anden var tyst en stund, suckade sedan och sade: -Får jag se den där jävla kartan igen.

Äntligen!

Efter två år är det äntligen dags, jag ska till handkirurgen idag.

Länge leve vårdgarantin!

Det äckligaste djuret vi har här hemma är Frasse.

Alltid när han kommer in med något i munnen, t ex mus, fågel, så ger han ifrån sig ett triumferande jam. Högt är det också, han bara måste basunera ut hur äcklig han är.

Så även när jag plockade me mina papper på "kontoret".

Jag hör att kattluckan går upp och jag hör Frasse.

"Nej!" var det enda jag hann tänka förän jag ser Frasse i ögonvrån med något hängandes ur munnen.

Vid sådana tillfällen brukar jag ropa efter någon i min familj, Oliver oftast, han är oräddast av oss alla, och så brukar han få bära ut katten och det han har i munnen.

Men nu var jag ensam, och jag vägrade ta i den katten.

Frasse, nöjd över sig själv, stapplade förbi mig, gick in i korridoren vid våra sovrum och satte sig mellan vårat rum och Olivers och snaskade i sig fågeln han hade med sig in.

Han kapade huvudet med ett bett?!

Och där stod jag och bevittnade allt.

Den där fågeln åt han upp som en orm, han bara slukade den i stort sätt!

Det enda som blev kvar av den var detta:

Susanne smsar söndag förmiddag om picknick på stranden.

Ja, tack, tyckte.

Så iväg ut mot Susanne och Staffan för en dag på deras strand.

Det var faktiskt min första dag på stranden den här sommaren. TRAGISKT!!

Det har faktiskt varit många fina dagar.

Väl på stranden tog vi oss en fika. Därefter hoppade Staffan och Micke i badet medans Susanne och jag gjorde viktigare saker, så som korsord.

Därefter, när "pojkarna" kom till baks och hade torkat och vi hade fikat än en gång var det dags för båttur.

 När jag träffde Micke hade han en båt. Första sommaren bet jag ihop bara för att visa att det är kul på sjön. Jag har aldrig varit en vattenmänniska.

Vi skumpade hit och dit hela sommaren, som f ö var kanonsommar, och var på många öar och kobbar.

Sommaren därpå tyckte jag det var faktiskt riktigt trevligt på havet när jag tänkte efter.

Tredje och fjärde sommaren bar urusla. Vi var ute med båten kanske fem gånger på hela dom sommrarna.

Micke tröttnade också då vi hade en träbåt och tyckte att åtta år med båt fick räcka. Nu ville han göra nåt nytt och han sålde båten och köpte mc.

Så den sommaren fick jag lära mig att tycka om motorcyklar....

Iallafall, nu när vi inte längre äger någon båt kan jag sakna den som 17.

Så att åka ut med Sus och Staffan i deras båt var underbart.

Jag njöt hela resan. Hoppas det kommer fler möjligheter, åtminstonde en gång till innan sommaren är slut!

Vi hade väldigt trevligt och mysigt fram till kl. 15.30 då jag var tvungen att masa mig till jobbet...:-(

En nyligen gjord vetenskaplig undersökning bevisade att kvinnor tycker om olika manliga utseenden beroende på var de befinner sig på mensruationscykeln.

När kvinnor har ägglossning tycker de om män med ett kraftiga, maskulina drag.

Däremot, när kvinnor har PMS så föredrar hon män som är dränkta i bensin och antända, med saxar instuckna i ögonen och en brandyxa i ryggen.

*Mowahahaha*

Kvinnor

1. Ja                                        =Nej

2. Nej                                      =Ja

3. Kanske                                 =Nej

4. Vi behöver                           =Jag vill ha

5. Jag är ledsen, men..            =Du kommer att få ångra det här

6. Vi behöver prata..               = Nu har du ställt till det..

7. Ok, gör som du vill                = Passa dig jävligt noga

8. Jag är inte alls arg                 =Klart jag är arg, din idiot

9. Vad du är uppvaktande ikväll = Tänker du bara på sex?

Män

1. Jag är hungrig                                        =Jag är hungrig

2. Jag är sömnig                                         =Jag är sömnig

3. Snygg klänning                                       =Snygg urringnig

4. Jag älskar dig                                          =Jag vill pöka nu

5. Ska vi dansa?                                           =Vill du pöka med mig?

6. Jag har tråkigt                                         =Vill du pöka med mig?

7. Kan jag ringa dig nån gång?                      =Vill du pöka med mig?

8. Ska vi gå på bio?                                       =Vill du pöka med mig?

9. Får jag bjuda dig på middag?                     =Vill du pöka med mig?

10. Dom skorna passar inte till dräkten          =Jag är gay

Jag har två organ i kroppen som ofta är i kollision med varandra.

Mitt hjärta och min hjärna.

Sällan är dom överrens, det den ena vill, vill oftast inte den andra.

Oftast är det hjärtat som vinner.

Fel som hjärnan sen får rätta till. Gissa om den blir trött på det?!

Jag vill inbilla mig att med åren blir hjärnan starkare och kan tala hjärtat till rätta. Nja, inte alltid faktiskt.

Ibland i livet måste man stanna upp och fråga sig vart man är på väg? Vad vill jag? Vilket vägskäl ska jag välja?

Det är i sådana här tillfällen som jag önskar att hjärnan skulle stiga fram och ta ordförandeposten.

Det är vid ett sånt vägskäl jag befinner mig just nu. Så jag beodrade upp hjärnan, på väg mot talarstolen springer hjärtat ifatt och vilt slagsmål utbröt i korridoren.

Idag sitter jag här i sängen, mer eller mindre blind, efter som slagsmålet slog ut en massa andra organ...

Men jag tror jag börjar få allt på plats, kanske inte som jag hade velat haft det om det skulle vara 100 procentigt.

Men jag ser en komprimiss mellan förnuft och känsla.

Och det viktigaste av allt, en iskall backup plan!

Fick för mig att cykla till jobbet i fredags.

Tyckte själv det var en urusel idé sen när jag slutade och skulle hem.

Var så trött i benen då.

Väl hemma var det bara att hoppa i duschen, Susanne och Staffan skulle komma på grillning och kubb.

Idag bytte vi lag, det blev jag och Staffan mot Susanne och Micke.

Vi vann, jag och Staffan, men för husfridens skull spelade vi en läggmatch...:-)

Sen var det hem och fram med korsorden. Jag och Susanne var ju tvunga att rätta Mickes misstag.

Sen natti natti.

Fler sådana kvällar åt folket!