Min halsduk är färdig. Det var den sen en tid tillbaks, men Mohamed som jag stickade den åt hade åkt hem till Egypten.

Men nu var han tillbaks och se så fin han blev i den! :-)

Nu undrar jag vem som vill ha en halsduk.

Jag vill nämligen sticka igen.

Eller om jag ska göra en sjal...

Japp! Jag ska göra en sjal och jag vet till vem.... ;-)  

För några veckor sedan fyllde AnnaMaria 18 år.

Festen hölls i Skurustugan, för dyra pengar.

En våning upp i stugan, låg "danssalen", in dit gick det två svängdörrar med en ruta i. En av dem gick sönder.

Naturligtvis får vi stå för kostnaderna, självklart. Jag bad dem ringa en glasmästare och skicka fakturan till mig.

Igår kom fakturan på 1.300 kr.

Jag var nöjd att det inte var så saftigt och skulle idag till och betala in det när jag upptäckte att den totala kostnaden var 1.300 kr.

Jag hade redan när jag hyrde stugan betalat 1000 kr i depositionsavgift.

Dom fick dom behålla, allstå så ska jag bara betala 300 kr.

Irriterat ringer jag upp dem idag för att påpeka att jag redan betalat 1000 kr.

Men alla är så jäkla upptagna.

Sure! Svara inte när jag ringer, men dom glömmer en sak: Jag går förbi Skurustugan på väg till jobbet.... Moahahaha..

Hon skrev nämligen i en kommentar att jag är en riktig matmamma.

Och det är sant! Jag har blivit det. Ni ska veta hur mycket som inte kommer fram här i bloggen... :-)

Men när jag tänker efter så tänker jag väldigt mycket på mat.

Och jagar mina barn, som för övrig blir galna på mitt tjat att "ät lite", "har du ätit?", "ta mer", "ska du bara äta det där?!" osv...

Jag blir mer och mer en typisk grekisk mamma...

Alltid när man är i Grekland, och jag minns speciellt när jag var barn, så blir man matad. Eller dom propsar på att man ska äta. Och "tack, jag är mätt" är ett ord som dom inte hör.

Att neka mat är en förelämpning och går helt bort, samma sak är att bara ta lite.

Sådär ska jag aldrig bli! tänkte jag då.

För er som har sett filmen "Mitt stora feta grekiska bröllop" och tyckte den var kul vill jag bara säga. Det är inte en komedi, det är en dokumentär. Precis så är det!

Jag var och såg den tillsammans med Micke (svensk), Antonia som är grikiska och tillsammans med Kjelle, också han svensk, och vi kände igen oss helt!

T om den förhatliga grekiska lördagsskolan... Been there...

Iallafall Toula tvingar dit sin dotter i slutet på filmen.

Jag jagar mina barn och deras vänner med mat.

Är det så det blir, hur mycket rebell man är i unga år, så går man tillbaks till sina rötter med åldern..

"Ränderna går aldrig ur en tiger"

"Mamma är lik sin mamma"

Det ligger nog nåt i det iallafall... :-)