Det har bakats kourambjedes!

Motvilligt tog jag mig igår till bröstcentret.

Inte för att jag var rädd, utan jag var trött eftersom jag sovit dåligt pga värken. Sen hade jag fullt schå att hitta en jacka som jag kunde få på mig. Gipset är jättestort.

Väl där fick jag börja med mammografi. Dom gör sig väldans bra på röntgenplåtar, mina bröst, riktigt snygga såg dom ut!

Sen var det dags för läkaren. In i ett annat rum och av med kläderna igen.

Han tryckte och klämde och gjorde ultraljud.

Efter ett tag sa han:

Det var en väldigt envis körtel det här, den lurade oss allihop!

Jag är frisk!

Fast det visste jag hela tiden.

Vet ni vad stora dom är?!

Det är ju hopplöst att svälja dem, men nu börjar jag få rutin på det och varje gång jag lyckas utan att hulka känner jag mig som Linda Lovelace. ;-)

Ja, jag hade ont och jag vill inte äta hur mycket värktabletter som helst heller så jag bestämde mig för att ta en stärkande promenad.

Tyvärr hade mamma och Mia redan gått hemifrån utan att hjälpa mig på med kläderna.

När jag klätt mig färdigt såg jag ut som en mupp, kläderna var dessutom vridna och sneknäppta.

Jag kom inte i någon jacka, men det var tack och lov inte kallt idag så det räckte med västen.

Vi gick runt spåret, jag och Athos, sen vek vi ner till glasan.

På väg hem därifrån började det att regna.

Gips tycker inte om regn...

Jag har blåst på det med torken, hoppas det gick bra...:-/

Igår var jag tuff och envis och skull inte alls ligga kvar, jag skulle minsann hem!

Så ont gjorde det inte.

Jag fick med mig två läkemedelspåsar med tre tabletter i varje. Ena med T.Alvedon 1 g och den andra med T. Dexofen 100 mg.

Jag är inte någon nybörjare så jag tog en av varje vid sänggång. Jag har alltså sovit bra inatt.

Men när kl ringde imorse hade både bedövning och smärtlindring släppt... Aoutch!

Jäklar vad ont jag hade. T om gipset kändes tyngre idag. Jag stapplade ut i köket och tog en tablett av varje igen och slände mig på telefonen och ringde för mer smärtstillande.

Dom tyckte jag skulle avvakta till img och ta bara Alvedon. Vi får se. Hoppas det ger med sig, imorgon bitti ska jad till bröstcenret.

Helst inte smärtpåverkad...

Vaknade innan klockan, lite pirrigt var det.

In i duschen och tvätta sig med specialtvålen igen.

Sen iväg till Nacka sjukhus.

Tyvärr så har dom blivit överdrivet försiktiga i och med influensan så Micke motades vid grind.

Tråkigt, tycker jag för är det någon gång man vill ha någon hos sig så är det innan en operation.

Nu fick vi istället ligga där själva.

Men jag var ändå vid gott mod. Äntligen!

Jag fotade mig när jag bytt om till dom fina sjukhuskläderna.

Efter operationen vaknade jag av att Mia satt där. Gullisen! Hon gör sin praktik på Nacka sjh och kom ner till mig.

Hon räknades som personal så hon fick komma in.

Jag visste att jag skulle bli gipsad. Men inte att jag skulle få 50 kg gips. Det är så tungt så när jag sträcte ut mig igårkväll så kantrade jag.

Det är så otymligt, jag kan knappt göra något.

Det här ska sitta till den 1 december, då ska jag byta till bättre, mindre och smidigare gipsskena.

Jag har varit rädd om mig sista veckan.

Jag har undvikit stora folksamlingar, klätt mig iodentligt och skött mig på alla sätt och vis inför tisdag.

Men så i lördagskväll, så fick vi för oss, jag, mamma och Micke, att vi skulle gå en sväng i skolgen med Athos.

Jag brukar alltid ha på mig mössa när det blåser, men av någon jäkla anledning tog jag inte på mig någon.

Igår morse vaknade jag nysandes, igår kväll rann näsan...

Nu har jag bara idag på mig att få näsan sluta rinna!

Jag tänker inte falla på målsnöret!

Igår så såg vi filmen Zombiland.

Jag tyckte den var en stor besvikelse,men kanske för att jag hade stora förväntningar på den.

Micke blev också besviken, men han hade också hört mycket bra om den.

Mamma tycket den var disgusting.

Oliver tyckte den var bra, helcool!

Med det menas att om du inte vet hur ett huvud låter när den smashar i marken så får du lära dig det här...