Inlägg publicerade under kategorin Allmänt

Av Dina - 9 september 2012 00:12

Jag har ju pratat mkt om mina skogsvandringar och min kompis Addis frågade mig om hon inte kunde få följa med mig någon gång, hon ville först och främst lära sig hur kantareller ser ut då hon aldrig har plockat sådana.

Så i fredags innan jag skulle gå till jobbet så bestämde vi att vi skulle gå ut i skogen.


Med sig hade Addis sin syster, Elena, som bor i Athen och pratar flytande grekiska.

Det kändes lite konstigt att prata svenska med Addis och grekiska med hennes syster.

 


Nåt jag tänkte på på torsdagen var att jag skulle säga till Addis att inte ta på sig kjol (som hon alltid el oftast har på sig) men jag glömde det och naturligtvis kom Addis i kjol.

Men det gjorde inget det blev dessto mer skrattande när hon skulle försöka ta sig upp eller ner i skogsterrängen..

   

Addis ville att jag skulle putta på, och det gjorde jag också, efter att jag fotat... ;-)


Så värst mkt svamp blev det inte. Men hur mycket bär som helst åkte dem hem med. Och vi hade faktiskt väldigt trevligt!

Av Dina - 8 september 2012 23:10

Augusti månad började i stort sett med att Oliver började på sitt sommarjobb på kyrkogården vid Nacka kyrka.

På fredagen första arbetsveckan kom Oliver hem på eftermiddagen febrig, hostig, snorig och med världens huvudvärk.

På lördag natt vaknade Oliver av att han var så igentäppt att han inte kunde sova och kom in till oss och frågade efter näsdroppar.

Micke som är näsdropparberoende hade natruligtvis och hänvisade yrvaket till sprayen på hans skrivbord.

Oliver lånar den och lägger tillbaks den. På morgonen vaknar Micke och som vanligt är det första han gör att spraya sin näsa....

Sen blev Micke sjuk. Väldigt sjuk...


Det var också månaden som jag återgick till arbete och som vanligt sommarmånaderna så finns det hur mkt arbete som helst.

Vi blev av med vår båt, den snabba, hastigt och lustigt. Väldigt snopet. Men Micke såg till att vi fick en mycket bättre båt. En som passade oss, iallafall mig, mycket bättre. Och vi hann dessutom med en båthelg igen med Susanne och Staffan.

Micke, som redan hade insjuknat, lät sig inte nedslås av feber utan hängde på bra hela helgen. Det skulle förstås slå tillbaks på han senare..

Men vi gjorde en favorit i repris och åkte ut dit vi varit tidigare...

     


Nya båten hösgst upp.

       

En rundvandring runt ön och u-båtsspaning.

Eller det var nog så att Staffan hade bestämt sig för att doppa sig och ville hitta rätta "spoten" för det. Och han doppade sig verkligen.

Igen så bjöd helgen på fantastiskt väder ute i skärgården.


Senare på kvällen åt vi middag och sen blev det kortspel.

   

En febrig Micke.

Han var den enda som inte drack en droppe alkohol och ändå så ser han helt borta ut..


Följande vecka låg Micke sjuk.

Själv tog jag mig ut i skogen för att plocka svamp.

Men det blev inte någon lång svamptur för dom utländska männen som varit i skogen hela sommaren var kvar och bytt fokus från bär till svamp numera.

Det kändes lite olustigt att som ensam kvinna gå offroad med en hund som blir överlycklig när han träffar folk..

Så jag gick hem igen med tunga steg och bestämde mig för att vänta ut dem.

 

Det här var allt jag fick med mig hem..


Eftersom jag inte kunde ägna mig åt friluftslivet så var jag glad över att Stockholm bjöd på kulturvecka bla..

Efter en god middag på den etiopiska restaurangen gick jag och Yvonne för att se vad kulturstockholm hade att erbjuda. Och det var en hel del. Jag hade velat se mkt mer än jag gjorde, men var det inte jobbet som satte P för det så var det vädret.

   

Himlen öppnade sig och regnet öste ner när jag skulle in till stan, för att sen, som tur var, upphöra så vi fick njuta akrobatik på Sergelstorg.

 

Och ett stenkast därifrån, livekonsert.


Mer kultur några dagar efteråt blev det då jag, Laila och Nasrin gick på stadsvandring genom arbetarrörelsens historia:" Från Palme till Branting" hette den men jag undrar om det inte skulle vara tvärtom... (?)

 

Även denna dag var regning till en början men det blev en rikgigt fin sensommar kväll så vi tog en prommenad efter stadsvandringen mot gamla stan och satte oss på en uteservering och drack Irisch coffee.


Jag hann även hälsa på en vän som jag inte sett på flera år. Inte för att vi bor så lång ifrån varandra utan det bara blev så.

Att hon hade gröna fingrar hade jag redan förstått, vi har haft kontakt på FB, men när jag kom hem till henne såg jag hur gröna dom var och bestämde mig att jag bjuder tillbaks fikat någongång på senhösten när min lönn har tappat alla sina blad och täckt våran tomt så inget annat syns...

 

Såhär såg väggen bredvid mig ut tex...


Japp, det var månaden i det stora hela kortfattat.

Micke mår f ö bra nu så gott som helt återställd.:-)





Av Dina - 7 augusti 2012 09:08

Jag hade knappt klivit ur sängen när jag upptäckte att jag hade ett missat samtal på mobilen.

Och utanför staketet såg jag en välbekant bil.

Sarah was in the town!


Efter en fika på altanen i det fina vädret, hängde jag på henne för att göra ärenden.

Och när vi ändå var ute och gjorde ärenden så tänkte vi att vi skulle åka förbi "bageriet" och när vi ändå var där så såg vi att det var en geocach i närheten så vi bestämde oss för att försöka leta efter den.


Jag och Micke var ju ute härom veckan och letade efter två olika. Vi hittade inte någon. Men till vårt försvar vill jag säga att det är ganska jobbigt att leta skatter i skinnställ en solig sommardag!


Och plötsligt! Efter lite letandes utanför folks kontorsfönser hittade vi den!

 


Detta krävde förstås en fika till, med våra nyinköpta Brownies.

 


Så var det dags för Sarah att åka till sin dotter och barnbarn och jag till jobbet.

Allt var frid och fröjd tills jag nästan slutade jobbet, då kom ösregnet...

Så som jag såg ut på bilden ovan, så fick jag ta mig hem i regnet också.


Micke hade kommit hem från jobbet med huvudvärk, halsont, feber och hosta, sammasak som Oliver kom hem med i fredags. Så nu hoppas jag att jag inte åker på nåt av det..!

Av Dina - 2 augusti 2012 08:31

Man umgås där man är.

Så är det (tyvärr). Vissa perioder umgås man med en del människor väldigt intensivt för att sen kanske inte se dem på flera år.

Det betyder inte att man har glömt dem eller att man har nåt otalt med dem utan det bara blir så.


Numera kan man vara tacksam för FB där han "håller koll" på sina vänner utan att se dem. ;-)

Men det går ju aldrig upp mot att se dem live!

Så igår när jag satt framför min dator men ryggvärk tyckte Yvonne att det skulle kunna botas med mat och dryck. Och mitt i den offentliga konversationen kom plötsligt Vicente in i samtalet och innan jag visste ordet av hade vi bestämt date alla tre.


Vi hade inte sett Vicente på flera år, men det är en person som både Yvonne och jag gillar väldigt mycket så det var väldigt trevligt när han ville ses.



Efter några olika alternativ på matställen slutade det med Tabac.

Det slog mig att jag, och Yvonne, har varit där längre än personalen. Jag har sett många komma och gå under dom (jag gjorde en snabb huvudräkning) ca 20 åren jag har varit där...


Men det blev många minnen som kom upp till ytan, mycket uppdateringar för dom åren vi inte setts och naturligtvis lite skvaller och framtidsplaner.


Det var mycket folk på stan, så i väntan på ett bord satt vi och tog en fördrink, ok det hann bli två, innan vi fick sätta oss därinne.

   

Efter maten var Vicente tvungen att gå då det är Pridevecka och han ville inte missa det. Jag å andra sidan kommer att, för andra gången i mitt liv, missa paraden... :-(

Så när Vicente gått avslutade jag och Yvonne kvällen med en varsin Irisch coffee. Den starkaset jag har druckit...

 

Vid 22-tiden tyckte "festprissarna" att det var dags att tänka på refrängen och bege sig hemåt.

 


Av Dina - 2 augusti 2012 07:43

Med en veckas fördröjning, här kommer det.

Båtturen vi pratat om sen sesongen började, nu blev den äntligen av!


Om Micke hade fått välja så hade vi varit nästan vid Åland, men vägen över Nämdöfjärden var tillräcklig obehaglig för att jag skulle nöja mig med en bit bortanför fjärden.

Det var en underbar solig dag, som det så ofta är ute i skärgården, och när vi kom till platsen vi hade förbestämt visade det sig att flera andra hade hittat dit redan.

Att lägga sig där skulle kännas som att bo i en radhuslänga, och det gör vi ju redan.


Ön mitt emot var tom, så vi åkte dit bara för att upptäcka att just där blåste det som bäst.

Iväg igen.

Och en bit bort hittade vi stället!

   


Efter att ha ätit en himla god kycklingsallad, som förutom kyckligen, så var allt annat självskördat av Susanne och Staffan, så gav i oss upp på ön för att inspektera.

           

Såna här puffar av mossa var det gott om.


Vi hade två vikingar med oss: Micke och Staffan, som tog sig ett dopp.

   

   

 

Bevis på att det finns kaskeloter i skärgården! ;-)


Det blev många skratt och trevlig atmosfär och nya uttryck myntades så som salladskål alt salladshink...


Medans Susanne och jag gjorde viktiga saker, så som att dricka bubbel och lösa korsord så fick Staffan och Micke stå för grillningen.

   


   


Framåt kvällen, när Micke berättade att han skulle kunna tänka sig äta abborre, tog Susanne fram fiskespöt och trots att alla var med och försökte var sjögräs vi fick upp.



   

 

Staffan fick upp den största fångsten!

Fiskandet tog slut när Susanne fastnade i nåt och krokarna försvann.


 

Micke gosar med mitt hår...

 

 


Fika dagen efter.

       

 

Tack för en mycket trevlig tripp!

Och jag hoppas på flera!


Av Dina - 27 juli 2012 21:30

I onsdags var det bestämt att vi, Perla, Laila, Saba, Nasrin, Anneli och Anneli och jag, skulle träffas för att gå ut och äta.

Mötesplats: Slussen, som vanligt.

Och det har gått troll i när vi ska mötas, jag är inte bara sist att anlända jag är även alltid sen!!!

Så döm av  min förvåning när jag klev av på Slussen och inte såg någon där och tar upp mobilen och ser att jag är 20 minuter tidig.

Ett mass sms gick ut till alla att jag minsann står och väntar..


Onsdagkvällen var helt fantastisk. Riktig sommarkväll, så som en sommarkväll ska vara.

Så när vi missade bussen så bestämde vi för att gå till Ringvägen.

Tyvärr så gick vi lite fel och hamnade vääääldigt långt ifrån restaurangen.

Typiskt!

Mina skor började kännas.

Det var tredje gången jag använde dem och dom var inte ingådda för fem öre.


Väl på resaurangen åt vi mycket god grekisk mat tillagad av libaneser.

Förutom aburgineröran som jag inte alls kände igen från det grekiska köket, så smakade det helt och hållet genuint grekiskt! Men jag antar att deras mat inte skiljer sig så mycket från våran?

 

Souvlaki till folket, vad annars?! :-)


När allt var uppätet och uppdrucket och det var dags att gå bestämde Anneli M, Anneli H och jag att vi skulle gå ta en liten kvällsfösare innan vi åkte hem.

Så från Ringvägen gick vi till Medborgarplatsen.

Och så här ser man ut på fötterna efter det:

 

Stora blåsor.

Nä, inga mer prommenader i finskor för min del. Någonsin.


F ö var det en trevlig kväll och kul att se alla, det var ju ett tag sen. :-)




Av Dina - 27 juli 2012 20:30

I år har vi gjort saker vi inte hann med förra sommaren.

I tisdags var ytterligare en sak vi pratade om att göra förra året med det blev inte av, motorcykelresa till Åland.


Vi skulle ta mc:n till Norrtäljetrakten för att ta den korta båtresan, dvs Eckerölinjen, över till Åland.

Maria och Björn nappade på det också och följde med.

07:30 var det avresa från deras garage.

Vädret var perfekt. Inte gassande sol, eftersom det blir jättevarmt i skinnställ, och inte kallt heller då det blir dubbelt så kallt på hojen.

       


Väl framme på Åland konstaterade jag att gräset är grönare på andra sidan.

Jag har aldrig sett så mycket gröna nyanser på ett och samma ställe. Tittade man in i skogen såg man grönt i alla toner som finns.


Att åka hoj på Åland är att rekomendera, dom har så mysiga vägar att åka på med havet på båda sidor.

 


Vi åkte från Eckerö och tvärs över till Ålands  spets.

   


Till höger på bilden (det syns inte) men det är en tomt med ett hus och det är det som ligger absolut längs ut. På Åland gäller inte allemansrätten och skyltarna på tomtgränsen talar om att det minsann är privat mark.

   

Dom här blommorna finns i Sverige också, men här (dom som jag har sett) är dom mer blå. Där var kom lysande lila, vilket inte framkommer på bilderna.


På tillbakavägen svängde vi av och åkte inåt land. Jag trodde Åland var helt platt men det fanns berg. Getabergen.

Inte föra att det var några berg som imponerade i höjd precis, men ändå.  Vi åkte över dem utan att knappt märka att vi åkte verken upp eller ner... I Sverige skulle dom kalla kullar.


Vi hittade ett mysigt pittoreskt fik på vägen och stannade för kaffe i enlunden... ;-)

     

Gamla gummistövlar funkar ypperligt som blomkrukor!

En gammal spade stod ställd mot väggen och i skyffeln var det också kaktusar planterade, och i rabbatten runtom, jag tog flera foton, mest för dig Sarah, men det verkar som om min mobilkamera åt upp dom andra..?!


Efter en färd tillbaka till Eckerö, var det dags att kliva ombord på båten och slänga sig in i bufferestaurangen, vi var jättehungriga.


En trevlig liten tripp och ytterligare en sak jag kan bocka av på min "todo-lista".




Av Dina - 22 juli 2012 16:37

Nytt år, nytt försök.

Förra sommaren försökte vi oss på att gå upp för tornet i Stockholms stadshus.

En såndär grej som man bara måste ha gjort som Stockholmare.

Vi var väl inte sådär ihärdiga, men vi misslyckades varje gång förra året.


Den gången vi var närmast var det så mycket kö, så beräknad tid var ca 2 timmar...


Idag sken solen och vi hade inte nåt inplanerat så vi tyckte att vi skulle satsa på ett nytt försök.

Fullt med turister i år igen, men nu så var kösystemet borttaget och nu släpper man in en grupp på 30-35 personer åt gången. Man kunde förköpa sin biljett också och när vi kom visade det sig att det var över två timmar kvar till den visningen som det fanns lediga platser på.

Först tackade vi nej, vad skulle vi göra i två timmar där?

Men efter att gått ut och satt oss i solen en stund kom Micke på att han var hungrig.

Så då bestämde vi att gå och äta och sen komma tillbaks och gå på visningen. Så vi gick tillbaks och köpte våra biljetter.

 


Micke har, sen han gick på semester för två veckor sen, konstant tjatat om indisk mat. Han älskar nämligen det. Jag gör det inte. Under våra tio år tillsammans har vi ätit indiskt engång. Jag visade välvilja.

Eftersom jag inte var så där jättehungrig så fick Micke bestämma helt själv, och till hans stora glädje låg hans favoritindiska bara en stenkast från stadshuset; Indian Curry House.

Indian Curry House  ser inte mycket ut för omvärlden, men jag åt den godaste grytan jag har ätit på länge där!

Jag kommer defnitivt att besöka det stället flera gånger!

 

Micke mätt och belåten!


Så var det dags att ställa sig i kön till tornet.

 


Och sen gick det uppåt. Ja, det visste vi ju, men till en början så var det gott om utrymme och inte så jobbigt...

     


Här är prinsessan som tittar ut ur fönstret under St Göran och draken om ni har tänkt på det när man åker förbi..

Nu trodde jag att det inte var såå långt kvar, men tornet överraskade hela tiden. Till att börja med smalnade korridorrerna av ganska rejält.

   

Innan det blev sådär jättesmalt kom vi in i ett rum där det var fullt av statyer på helgon och andra personer som har betytt nåt för Stockholm under alla år som staden funnits. Alla övervakade av en gigantisk St Erik, Stockholms skyddshelgon, det gick inte att fota honom däremot för vart jag än ställde mig lyste lampor och bländade.


Härifrån är det fortfarande jättemånga trappor att gå upp... Turen är på ca 35 min. Dom räknar med att man ska ta sig upp och ner på 10 min one way, och så får man vara på toppen i 15 min. Men det finns ju så mycket att se i själva tornet och det hinner man ju inte..

Det var lite dåligt.


   


Sen smalnade vägen upp avsevärt.

     


Med jämna mellanrum fanns "fönser" dom fungerade förr som ljusinsläpp, det gör dom nu också tillsammans med laporna, men man kan stanna upp och njuta av utsikten på vägen också.

Sista trappan var väääldigt smal.

 

Och lodrät.

Jag försökte fota samtidigt som jag gick, eftersom jag hade slösat massa tid på uppvägen med att titta på alla andra saker som fanns där. När Micke och jag kom upp var gruppen redan ute för länge sen.

Jag kan tillägga att man har mjölksyra i benen när man väl är uppe.

         

Sista bilden tog jag ur ett ljusfönster på väg ner, men utsikten är fin.


Jag kom ut sist och gick in först, jag ville se lite mer saker som jag nästan fick springa förbi bara för att vara säker på att nå toppen. Nu när jag hade nått den kunde jag gå tillbaks och se det jag missade.


Jag trodde det skulle kännas bättre att gå nerför, men mjölksyran i benen gjorde sig påminnd på nedfärden också, så det var inte så lätt i dom många trapperna. Men det var inte så farligt heller, faktiskt.

   

 

Rummet med alla statyer sett högt uppifrån.

 

Moder Svea? Vet inte, men vem hon är så står hon och blickar ner på alla marmorbysen.


 

I själva tornet finns en träbyggnad som börjar ungefär på halva tegeltornet. Skulpturen visar hur den ser ut, man går upp för den när man ska ut, bakom skulpturen börjar  foten på det riktigt klocktornet.



När vi var nere och ute tog vi oss en prommenad längst kajen och tittade på båtarna.

 

Och var nöjda med att vi nu äntligen kunde bocka av Stadshuset i våran "Att göra innan man dör" lista.






Presentation

Kalender

Ti On To Fr
     
1
2
3
4
5
6
7
8
9
10
11
12
13
14
15
16
17
18
19
20
21
22
23
24
25
26
27
28
29
30
31
<<< Januari 2015
>>>

Tidigare år

Sök i bloggen

Senaste inläggen

Kategorier

Arkiv

Länkar

RSS

Translate


Skapa flashcards