I tisdags tog jag en sväng ut i skogen för att söka kantareller efter att Laila sagt att dom har kommit nu. Jag är inte så förtjust i att gå ensam i skogen på sommaren då det kryllar av ormar överallt, så jag var tacksam att Micke ville följa med men han med sin fot kunde bara hålla sig på stigen och lite offroad.

Promenaden började bra, vi , läs Micke, hittade några sycken och det var det. Vi hittade inga fler. Men det var en underbar skogsrunda. Det doftade varm skog och väckte minnen från barndomen. Underbart.

Athos var med och även han njöt, men han stannade vid varje träsk och t o m vadade i det och la sig i den blöta mossan för att svalka sig.

Men det är på G nu.... :-)

Jag vet inte hur jag tänkte när jag planerade mitt schema för sommaren, men av någon anledning fick jag för mig att midsommarfirandet var på lördagen... Så jag la mig på arbete lördag dag och söndag kväll... Tills jag surt fick veta att det var på fredag vi skulle fira. Jag har bara bott här i 41 år, man kan inte lära sig allt på en gång.. :-/

Iallafall, midsommarafton firades traditionsenligt hos Susanne och Staffan.

Det blev en moppefärd ut dit efter jobbet.

Med god mat, glada vänner och sång i ofrivillig kanon, och femkamp firade vi årets längsta dag.

Även om jag finner att årets dommare i femkamp verkade något partisk mot det laget som hennes man och dotter deltog i, TROTS min vän och lagkamrat Susannes frikostiga mutförsök! Skandal!    

Det var lika trevligt som alltid och färden hem var underbar. Inte en bil så långt ögat nådde, inte kallt, bara tyst, vackert och en fullmåne som lyste upp vägen.

Igen, tack alla för en trevlig kväll!   

För länge sen var vi ett gäng som gjorde en hel del tillsammans.

Det var ett gäng som "bara blev".

Vi hade inte så mycket gemensamt kanske men vi bara slöts ihop och gjorde saker tillsammans.

Det var en väldigt brokig skara och vi hade mycket roligt tillsammans.

Nu när vi ses så blir det "Hej, gamla gänget!"

Vi ses tyvärr inte så ofta numera, så det var extra skojigt när Giovanni bjöd över mig på lunch och sa att "våran" Sahra kommer också. Tre av oss som var en klunga på ca 15 pers.

"Lunchen" blev fem timmar lång! Både jag och Sahra hoppade till att tiden bara flög iväg. Men det var så kul att ses och prata ikapp och skratta åt gamla minnen.

Sahara hade med sig etiopisk mat och jag köpte med mig Buddapeststubbe, den är himla god efter att man plockat bort mandarinerna.

Vad jag ville säga med det var att min kamp för att gå ner i vikt går inte så bra... Efter 2 veckor har jag bara gått ner 100 g... Jag måste skärpa mig!