Jag trodde jag skulle hinna skriva ikapp förra veckan, men det blev inte så.

Som sagt, fredagen kom och middag nr 4 den veckan var inbokad.

Efter avslutat arbetspass blev jag upplockad av Susanne och så åkte vi in till stan, närmare bestämt Hornsgatan eftersom jag hade ett ärende in på Efva Attlings ateljé.

Jag behöver nog inte påminna om hur kallt det var den dagen, så vi bestämde att gå in på första bästa ställe. Och första bästa ställe som vi såg var Helenes krog och bar. Jag hade varit där förut och vill minnas att maten var god.

Redan vi första beställningen, dvs en drink innan maten, hajjade kyparen till, det var nog för att jag ville ha en Xanté, päronkonjak för den oinvigde.

Någonstans efter det blev vi "döskallemärkta" bordet.

Efter uppdrucket glas kom maten. En gigantisk tallrik full med mat! Jag beställde vegetarisk pasta och måste säga att den var himmelsk! Susanne hade däremot inte tur med sin mat, hon skulle ha biff medium och jag måste faktiskt hålla med henne, köttet såg mest uppvärmd ut än tillagat. Det dröp blod ur det.

Så vi kallade till oss kyparen för att be om att få det bättre stekt. För en sekund tänkte han ställa sig och dividera hurvida välstekt biffen var, men bet sig i tungan i sista sekund och tog med sig den ut. Den var inte mycket mer oblodig när den väl kom tillbaks, så där blev det ett minus för dem. Kött, om man inte gillar det mkt blodigt, kan dom inte tillaga. Men pasta...

Den var så god så bortsett från att jag åt upp allt, jag hade inte ens sinnesnärvaro att fota innan.

Ja, ni ser nog storleken på tallriken och den var full..

Kvällen flöt på och vi hade hur mycket som helst att prata om.

Mycket intressanta saker. Och viktiga som femenism!

Om att göra ett val. Säkert saker jag kommer att komma tillbaks till, för det var ett mycket viktigt budskap vi har att dela.

Och så många viktiga saker vi kunde lösa efter 5 konjak och säkert lika många bubbel och varsin Irisch coffee senare.

Men såna här viktiga budskap kräver nog en hel del möten, eller hur Susanne?!

På slutet fick vi nästan busvissla efter service. Susanne surade till något, men jag var så glad över att få tillbringa kvällen med henne så jag hade inte brytt mig om jag hade varit tvungen att gå in bakom baren och hämta min konjak själv...

Tack för ett välbehövlig, trevlig och rolig kväll med massor av värme och kärlek!