Det här var inte svårt att svara på.

Om det här var min sista dag så skulle jag samla alla mina vänner och bekanta runt mig och krama dem alla "hej då".

Jag skulle gråta floder.

Så skulle jag ligga i min säng med alla samlade runt om mig. Tills jag tillslut lämnade in.

Det skulle vara en dag full av ångest av alla dess slag.

En dag när jag kom hem från jobbet var mitt kök grönt.

Väldigt grönt. En färg alla i Mickes familj har en stark fallenhet för. Jag gillar också grönt, fast med måtta.

Dessutom, det viktigaste av allt, det var inte  den färgen vi hade kommit överrens om. Detta var 5-6 år sedan. Sen dess har det stått grönt. Vi har varit på väg. Eller, jag har sagt att jag målar om och Micke vågar inte släppa taget. (läs kontrollen)

Men så igår plötsligt så sa Micke att vi skulle åka och köpa färg till köket (???!!).

Bara sådär? Utan att jag har tjatat?

Men jag kom på att det var nog det här han sparade det för. Att jag ska ha nåt annat att tänka på, nu när Max inte är här längre...

  Idag ska jag göra grundmålning nr 2.