När barnen var små och det var farsdag så ordnade jag alltid farsdagfika och så fick deras pappa komma och bli firad.

Men inte fan var det någon som såg till att morsdag blev ordentligt firat om inte jag själv gjorde det. Så en dag fick det ett stopp. Jag ringde upp Uffe och sa att om han ville bli firad på farsdag så fick han göra iordning middag och så skulle vi komma och fira honom.

Det gjorde han. En gång.

Efter det har dom inte firat farsdag med sin pappa.

Micke är ju inte "våran" pappa, men eftersom jag är av den inställningen att högtidsdagar och bemärkelsedagar ska firas så har jag återupptagit planeringen av farsdagdagen, han är trots allt det närmaste man kan bli i pappaväg hos oss.

När någon ska uppvaktas hos oss så får den personen välja middag.

När Micke ska välja middag blir det garanterat kött, så även idag, stekt fläksfilé med hasselbackspotatis och beasås.

Jag tog inte så mycket mat, har jättesvårt att äta.

Jag har inte längre ont i mina tänder, men flisan som jag tappade igår har lämnat sylvassa kanter och min tunga är sönderskuren och alldeles öm.

Eftersom jag gör veckans matsedel varje söndag, så vad vi skulle äta idag hade jag redan planerat förra söndagen, så hade jag en hel vecka på mig att se fram emot dagens efterrätt: Mandelparfait.

Här med en frukt och bärkompott.

Tror ni jag kunde äta den då?

Nej! Fruktan att tappa fler lagningar och flisor är så stor att jag vågade inte äta nåt med nötter i.

Men vad jag hörde av dem som åt så var den god.

Kul för dom!

Och vad fick pappa Micke för present?

Nya fårskinnstofflor. 

Precis vad ha alltiiiid har önskat sig! ;-)       

 

sarah

15 november 2010 08:17

Fy va surt att inte få/våga/kunna äta mandelsorbet!

Dina

15 november 2010 17:59

Skojar du?!Jag hade laddat i en vecka!

 

Bea

15 november 2010 23:24

Så j-a typiskt, det där du beskriver!

Vi firar; vi fixar o donar. Men sen när vi själva ska bli firade... mmmm... Var är du nu?

Bra att du säger "stopp". Jag börjar lära mig tekniken. Fast det har tagit sin tid.;)

Grattis, Micke, på Fars Dag. Från Bea. :)

Dina

16 november 2010 00:04

Ja, faktiskt. Egentligen så tycker jag det är ganska trevligt att fixa och dona för andra, speciellt dom i min familj, men det vore också nice att bli uppvaktad själv också, utan påminnelse... :-)
Tack, jag ska gratta honom. Gratta eran pappa därhemma också.

Från
    Kom ihåg mig
URL

Säkerhetskod
     

Kommentar

Sommaren och hösten 2014 har inte riktigt varit mitt år. Av många olika anledningar har jag mest försvunnit från joredens yta, känns det som, utom då jag har varit på jobbet, där jag har varit så mycket jag har kunnat. Kanske mest för att slippa ta...

Igår var jag bjuden till Yvonne på girllmiddag. Meningen var väl att vi skulle laga mat tillsammans, men jag jobbade till kl 18- och jag tror att verken Yvonne eller hennes mamma hade lust att börja med maten så sent.  Så innan jag ens hade lämnat ...

Jag vet inte om det är såhär för alla när man blir äldre eller om det är bara jag. Man vill så gärna träffa och umgås med sina vänner, men tiden räcker inte till... När hamnade jag i den här negativa spiralen och hur tar man sig ur?   Då och då l...

Någonting jag aldrig har klarat under hela mitt liv är underklädesshopping. Jag tittar när jag är i butikerna men jag köper nästan aldrig. Bara när jag absolut måste och då blir det mer praktiskt och bekvämt än nåt annat. Kritiken haglar här hemm...

Jag har många vänner från Iran, Irak, Kurdistan, ja området däromkring och nästan alla frågar mig varför jag inte färgar med Henna. Och jag vet inte varför, jag bara gör inte det. Mitt hår skulle bli så mycket bättre om jag använde Henna.   S...