Att banta har aldrig legat för mig.

Jag har ingen karaktär helt enkelt. (När det gäller just det)

Men jag har aldrig haft besvär av övervikt förut heller, ja förutom i samband med baranafödslar.

Mycket har varit att jag alltid har bott ensam med barnen. Och jag har inget körkort.

Vilket har gjort att all spring efter ungar, kånkandes från affären o s v har hållt korppen i trim.

Nu är mina barn stora, jag är sambo och jag är i övergångsåldern och jag har slutat röka. *Poff* Här får du extra!

Så vid nyår bestämde jag mig för att börja på en diet. Viktklubb.

En kollega till mig hade gjort det efter att ha fått barn och hon var nästan smalare när hon kom tillbaks än innan hon blev gravid.

Så efter jul och mellandagarna anmälde jag mig.

Och jag gick ner två kilo.

Men det blev för jobbigt, viktklubb är jättebra, men inte för mig.

Dessutom är vi för många i familjen som behöver äta. Maten i recepten var baserade på 1500 kalorier, det som jag var rekomenderad att äta varje dag, men inte växande tonåringar. Nä. Som sagt, jättebra om det hade bara varit jag och Micke.

Så, nu med annan kollega som sporrar eftersom hon också gått på diet. Så har jag börjat med Herbalife.

Jag har sett även här hur det har funkat. Och jag hoppas det funkar på mig också.

Jag skulle ha börjat igår, men jag börjar idag.

Så idag till frukost har jag slängt i mig sammalagt 4 dl vatten, 3 tabletter och sitter nu med min shake som jag har svårt att få ner.

Men visst det är mättande, faktiskt..

Eller så är fasan att få i sig shaken så stor så kroppen vågar inte signalera "hungrig"... Hoppas det hjälper den här gången då!

Två av tre måltider ska bestå av detta...  

Den började med att Micke väckte mig alldeles försent.

Jag hade bokat tid med Ann att jag skulle komma till dem på morgonen och vi skulle göra Melodikrysset tillsammans på webben.

Så strax efter kl 10 var jag i Lillängen.

Och jag måste säga för att absolut inte vilja vara med så var Johan, Anns man, mycket engagerad... ;-)

Efter fullgjord och inskickat kryss begav vi oss till Nacka Forum.

Jag skulle köpa en present till lilla Malte eftersom vi var bjudna på middag till Alexandra.

Sarah och Totis hade kommit hem från Cypern efter sitt vinteride och nu skulle vi äntligen få se dem igen.

Jag såg den, jag gick därifrån, jag kämpade emot, men den stod och ropade på mig hela tiden. Så det sista jag gjorde innan jag lämnade Forum var att köpa mig den. En ny väska.... :-/

Vad Micke sa? Vem lyssnade....?! :-)

Så åkte vi till Alex och den fantastiskt söta och charmiga Malte.

Vi bjöds på en mycket god kycklingrätt.

Och en mycket god cheesecake till efterrätt.

Ja, det kommer nog att ta lååång tid innan Micke äter en dessert hos Alex igen, då hon, trots mina grimaser, avslöjade att det var ost i kakan... :-)