Jag bara måste skriva det här även om jag kommer att låta som en kärring!

Skärtorsdag: Sen vi flyttade in här vi bor för 6-7 år sedan så har jag varje påsk väntat på påskkärringsbesök. Vi har haft ett?!

Men iår igen, jag är en människa full av hopp, så köpte jag massor med godis till påskkärringarna.

Framåt eftermiddagen skulle AnnaMaria och hennes kompis till OC och handla, på vägen hem träffade dom på tre förvirrade påskkärringar.

-"Gå till det gröna huset" sa Mia. "Dom väntar på er där".

Och lite blygt följde dom med till vårat hus och när dom stod vid dörren så ropade dom "Glad Påsk".

Och jag blev jätteglad och överröste dem med godis.

Vart var mitt "Glad Påsk-kort"?! Jag fick inget eftersom dom inte hade gjort några eftersom dom inte visste att man skulle ge det?! Hallå?! Det var t om pyssel i skolan när jag gick!!

Och om dom gör det där, så kunde väl deras föräldrar tala om det för dom?! Slarvig!

Givmildhet lönar sig dock, och ryktet spred sig att det fanns mkt godis i det görna huset att få så kort därefter ringde det på dörren igen.

Där stod en häxgubbe och...... Spiderman. (?!)

Alltså, vad fan?! Det är påsk, inte Halloween!

På påsken kommer påskkärringar all annan utstyrsel hör inte hemma just en skärtorstag!

Jag stirrade på honom och tänkte: "Har han ingen mamma?!"

Men eftersom åtminstonde den ena var korrekt och dom hade bemödat sig att göra påskkort och grabben var ine så gammal så lät jag det passera.

Men jag är missnöjd. Riktigt missnöjd.

Jag minns när jag som barn tillsammans med mina vänner ritade massa påskkort. Klädde oss  i kjolar och sjalar och förkläden och fräknar och sprang runt på gårdarna och önskade folk glad påsk. Och medans man var ute och sprang så stötte man på jättemånga andra påskkärringar som gjorde samma sak.

Hela stan kryllade av små glada häxor.

Is this it?

Trist isåfall!

Max och AnnaMaria på den gamla goda tiden.