Varje söndag gör jag veckans matsedel.

Vad vi ska äta mån-fre.

Sen åker vi och storhandlar.

På så sätt vet man alltid vad man ska laga och allt finns hemma.

Micke är på taklagsfest ikväll, så jag behövde inte ta någon hänsyn till honom, så jag hade bestämt att ikväll skulle vi äta Het räk och spenatpasta.

Jag hade sett fram emot det hela veckan. Och så är jag magsjuk idag.

Så, den såg god ut, den luktade gott, barnen sa att den smakade gott men jag har ingen aning.

Sätter in en bild på Max matlåda:

Min blogg var värd 2.707 kr

 www.bloggvarde.se

Det började redan strax efter kl 5 imorse.

Jag vaknade av att jag kände mig sjösjuk. Låg kvar ett tag och tänkte "nej, nej, nej", men till slut var jag tvungen och ge mig och rusa ut till klosetten.

Jag förstod att jag inte skulle komma till jobbet idag, så jag gick och ringde "Frisklinjen". Just då, när jag kände mig som värst. När kroppen bara ville falla ihop, då ska deras dator sätta igång och krångla så jag fick stå där i luren och vänta.

Vi 9-tiden orkade jag inte ligga ner längre. Mår fortfarande inte bra, men ville ändå upp och ta en kopp te.

Ute i köket ser jag Nacka-Värmdö posten.

Skurubron är på tapetern igen.

Jag har sagt det förr och jag säger det igen: Jäkla Nacka kommun!

Medan värmdöpolitikerna rustar för strid mot en avgiftsfinansierad Skurubro och ska låta sina kommuninvånare tycka till i en opinionsundersökning har fuckingNacka redan bestämt att det blir avgifter på den nya bron?!

Är dom dumma i huvudet?! Som om vi hade en alternativ väg, vi måste ju över Skurubron för att komma härifrån!

Jag ska alliera mig med värmdöborna. Jag ska minsann visa dem vart det jäkla myntinkasstet kommer att sitta...

Det är onsdag, jag är upprörd och illamående... Blä.

För länge sen, närmare bestämt våren 1989, ansökte jag, och kom in, på en internationell skola i Danmark. Jag hade bestämt mig för att jobba utomlands. Troligtvis i Afrika.

Detta var något jag verkligen hade drömt om att få göra.

Den sommaren blev jag gravid med Max.

Som alla vet så valde jag att få barn och jag kan så här i efterskott säga att det var med tungt hjärta jag la mina drömmar åt sidan.

Ibland så har jag tagit fram dom, mina drömmar, alltså, och drömt igen.

Suckat och lagt dem åter åt sidan.

Så blev AnnaMaria så pass stor att hon börjar planera för sin framtid.

Hon kom häromveckan och sa att hon nog flyttar utomlands efter färdiga studier.

Och jag blev alldeles salig. "Ja, gör det!"

Och jag pushade så mycket jag kunde. Och jag berättade även att det var precis vad jag ville göra.

-Vad hindrar dig nu? fårgade Mia

- Åldern.. svarade jag.

Jag är för gammal, det är för sent nu..

- Äh, vad fånig du är! svarade hon.

Och det där har legat om malt. Är det verkligen åldern eller har jag blivit feg och bekväm?

När jag var 20 var det bästa jag visste att ta ett kliv ut i det okända. Det såg jag som ett äventyr.

Nu vill jag ha fast mark under mig. Gärna en ledstång också jag är säker på vart jag är på väg... Ja, jag har helt enkelt blivit MES! :-)

Men nu har jag tänkt och tänkt och tänkt. När jag är klar, det blir ungefär när Oliver tar studenten.

Dom behöver inte mig då. Dom kommer att pröva sina egna vingar. Varför ska jag, mitt liv, stå stand by ifall att dom behöver mig...?

Jag kommer alltid att finnas där för dom ändå.

Så... Idag ska jag söka en mig till en ny utbildning. En som jag skulle ha gjort för länge sen.

Och vet ni, det känns pirrigt i kroppen. Och spännande... :-)

En som uppskattar mig är Micke.

Och varför skulle han inte göra det? Hans liv har äntligen fått en mening och innehåll sen han träffade mig.

Men med tiden så glömmer han vilken lycklig människa han egentligen är.

Men då och då kommer han på det, ibland med lite hjälp, ska erkännas, och då behöver jag inte göra något.

Då tar han ut mig på restaurang, vilket han gjorde igår.

Bara han och jag, minns inte när det hände sist.

Och det var jättetrevligt!

Min enda "lediga" dag den här veckan var i torsdags.

Och jag hade hur mycket som helst att göra.

Jag hade grillat två kycklingar och provade att göra en kycklingpaj som jag hade hittat ett recept på. Till den använde jag bara den ena kycklingen ifall det inte skulle bli gott.

Men den blev en hit! Och jag bestämde att jag skulle göra den andra senare eftersom Max och Micke måste ha matlåda med sig.

Kl 20:00 hade jag en gruppdiskusssion inbokad.

Den slutade kl 22:30?! Shit! det var inte vad jag hade planerat.

Jag var ju hemma kl 23:30.

Och eftersom jag hade låvat att göra paj så var det bara och ställa sig och göra den..

00:30 ungefär kom jag i säng.

Jag hoppas att morsdag kommer att firas med pompa och ståt här....!

Idag gjorde jag för första gången kycklingpaj.

Och jag testade den på dom två matkräsnaste i familjen, Micke och Max.

"Jävligt gott" blev omdömet.

Bra! För den var hur lätt som helst att göra och endast dryga 500 kalorier/port... ;-)

Jäkla kamera, den har gjort så min paj ser sjösjuk ut... 

Inte undra på att dom skickar hem veckans meny till mig...

Igår var jag och Yvonne på lunch hos Hermans.

Det var veganonsdag, och det passar ju Yvonne så hon var så nöjd efter maten.