Ja, vad säger man? Efter att ha hört alla 8 bidragen var vinnarna inte överraskande. Hur många andra än låt 1 och 8 höll melodifestivalmotto?

Melodifestivalen är en stor grej hemma hos oss. Egentligen inte dom här delfinalerna, eftersom jag oftast missar dom. Men iår var jag bänkad framför TV:n och jag gjorde som alltid under en melodivestival, en stor grej av det hela.

För att sammanfatta det hela:

1. Ola - Klart en av dom bästa låtarna, och eftersom den var först ut så förväntade jag mig hög kvallité. Men hans frissa måste ha varit sjuk så att han i ren desperation ringde hundtrimmaren, för hur fan såg han ut i huvudent?!

   Ni ser likheten?

2. Jenny Silver - Hur var människan klädd?! Såg ut som hon stod i en body för barn med en blöja under... Låten var skön, men absolut inget att skicka till Europa.

3. Linda Pritchard - Att etno går hem vet vi redan. Men det här stämde lika bra, läs dåligt, som att man sjunger på grekiska i en svensk uttagning. En Ukraina wannabe. Skulle kanske funka, men nej, den känns fel...

4. Road Salt - Jag brukar inte i regel tycka att hårdrockare hör hemma i melodifestivalsammanhang, men kan samtidigt inte låta bli att förtjusas av dem, ibland. Så jag så fram emot dom här. Sångaren hade en mycket bra röst, han skulle ha använt den också. Under hela låten satt jag och väntade på att den skulle komma igång, och så plötsligt tog den slut. Antiklimax!

5. Anders Ekborg - Vilken röst! Vilken artist! Men på teatern. Jag njuter vanligt vis av hans uppenbarelse men nu känndes det fel. Typ som att den vackra underbara Adonis som man hade det underbart med under sommarsemestern dyker upp utanför din dörr, fel man på fel plats, med andra ord...

6. Jessica Andersson - Nej, nej, nej... Vad är det här?! Och kom någon ihåg vad hon sjöng? Inte jag, antingen sov jag eller så fylldes mitt huvud med bomull för att inte drabbas av storke. Och när jag tittade på henne utan att höra så såg jag Kicki Danielsson om 20 år...

7. Håkan Bäckman - Länge leve Rinkeby! Så hånad och ändå så wannabeig! Grabben hade otur. Att mello sänds en lördagskväll, alla tonårstjejer är på fest. Annars hade grabben gått vidare. Vi har inte hört det sista av han än. Petters tronarving.

8. Salem al Fakir - Medans resten av Sverige slog nr för att ge honom sin röst slog jag nummret till en adoptionsfirma. Va? Är han inte en modersdröm? Vem vill inte ha en sån välartad son? Jag vill, jag vill!!

Road Salt och Jessica gick som bekant till andra chansen.

Sverige ska försöka söva Europa?

Hoppas dom stannar där och inte går vidare än så.

Pausnummrerna: Klockrena! Jag skrattade högt! :-)

Programledarna: Kristin Meltzer, Måns Mumsmums Zellmerlöw och Dolph Lundgren.

Såhär, jag är i vanliga fall ett fan av Kristin, jag tycker hon var överspänd och hispig ikväll. Måns var korrekt, han gjorde inga fel, var inte för mycket utan bara var och han var rätt!

Och så Dolph... Jag har aldrig varit ett fan av han. För mig har han varit som ett manligt våp. Men ikväll har jag ändrat uppfattning. I love him! Han var bäst! Och som han bjöd på sig själv, äh, han var underbar! Som Susanne uttryckte det:

Välkommen hem Dolph, allt är förlåtet!

Jag var lite ordvitsig där... :-)

Häromdagen ringde det på Mickes mobil. Det var en kvinna som ville tala med mig...

Jag får luren och hon säger:

-"Vet du hur svår du är att få tag på?! Jag har sökt dig som sjutton!!"

Jo, jag vet att jag är svår att få tag på. Eftersom vårt hemnr är hemligt och Micke gav mig sitt mobilabonnemang och jag har inte ändrat det så mitt mobilnr står ju på honom...

Hon fortsatte:

-"Jag ringer från Vänsterpartiet, och vi vill att du står på våran valsedel, plats nr 13."

Jag:

-"Vad?!"

Hon:

-"Vi vill ha dig på plats nr 13!"

Jag, lite småchockad:

-"Jag har ingen som helst erfarenhet av politik (Men en jävla massa åsikter, det sa jag inte) är det inte bättre ni tar någon som kan och är mer engagerad?"

Hon:

-"Nej, vi vill ha dig!"

Jag, som fått rampfeber och småpanik:

-"Nej, nej, nej..."

Hon, tröstande och övertygande:

-"Lyssna, du har plats nr 13 i komunlistan, så många platser har vi inte i kommunfullmäktige. Du kan känna dig lugn."

Jag:

-"Plats 13 av hur många?"

Hon:

-"30"

Jag:

-"Kan jag inte få plats 30 då?"

-"Nej, 13!"

Sen händer nåt som avväpnar mig totalt:

Hon:

-"Har du röstat förr så du vet hur det går till?"

Jag:

-"Jag fyller faktiskt 42 i år..."

Hon:

-"Va?! Du låter så ung!"

Jag fnissar som en oskuld och sen tappade jag fokus...

Vad som sas sen vet jag inte. Jag minns faktiskt inte det. Men förmodligen så står jag på plats nr 13.

Och så här i efterhand, med min vanliga tur, så kommer jag att bli kryssad, säkert, för när jag tänker efter så genom åren vem har slutligen burit hundhuvudet... Jo, jag...

Nä, nu ska jag gå och öva på mitt Hollywoodleende och Silviavinkning. För det är det enda jag kommer att bidra med det här valåret.... ;-)

Jag brukar hålla den här bloggen rumsren.

Men eftersom Oliver var så duktig och hjälpte till hela dagen så lovade jag att lägga ut hans bilder på bloggen, eftersom han var så stolt över dem.

Och, ja, han är 14.

Den här istappen är en kopia av Olivers....  

Och den här tappen, av en annan familjemedlems...

Så gott folk, se och beundra....       

Japp min lediga dag den här veckan och den började med ett tidigt besök till Nacka Rehab. Har haft väldigt ont i min hand senaste veckan, så  det har inte varit angenämnt att jobba, trots att mina arbetskamrater har haft överseende med mig, så nu fick jag en armledsavlastare med en hård skena i. Hoppas det går bättre.

Vid 10:30 var jag hemma igen.

Och eftersom det enda man har hört på radion dom senaste dagara är alla tak som rasat in p g a snön, så hade jag redan sen igår bestämt mig för att idag skulle taket skottas!

Vårat tak är dessutom platt och vi har inte varit däruppe sen vi tog bort löv i höstas...

Jag och Oliver kämpade i 4 timmar!

Hade jag inte ont innan så har jag det defnetivt nu! Och inte bara i armarna, benen och ländryggen också...

Bara för att visa hur mycket snö det har fallit så kommer nu några bilder.

Oliver är 1,70 cm lång.

Och av alla kalla dagar så var det nästan 0 gradigt idag, så snön var blöt och tung..

Jag ska bjuda på en bild.

Jag har akrofobi, kantskräck.

Detta gör att jag inte har nåtot problem att vara på taket, men att ta mig över kanten. 

Jag kan inte lite käckt sådär slänga över benet när jag är uppe, utan jag var tvungen att åla mig upp som en säl...

Det tyckte Olvier såg kul ut så han förevigade det...

Jo, jag skrattar, förstår själv hur jag ser ut...

Det värsta var att jag inte vågade mig ner igen, jag bad min familj ringa brandkåren, men dom vägrade, det är därför jag skottade snö i 4 timmar, för sen kom Micke hem han vet hur man kan hjälpa mig... Men det är inte kul, hatar det...:-/  

Jag hade sen innan bestämt att jag skulle gå till jobbet idag.

Så det var inte så kul att höra att det "Tyska ovädret" skulle nå Stockholm på eftermiddagen. Men jag antar att det är det som är EU - vi delar allt i Europa -  tyskarna har haft ett oväder och nu får vi ha det ett tag... :-/

Iallafall, jag är tuff och vägarna plogade, jag går.

I höjd med, just det, Skurubron, kom ovädret, men det var inte så farligt faktiskt, visst kom det snö, men det var nästan vackert.... :)

Jag försökte fånga det på bild, men jag har en sån dålig mobilkamera så flingorna kom nog inte med.

I höjd med skurustugan.  

Igår provade vi på något nytt. Libanesiska biffar. Succé!

Jag gjorde på "bara" 1,5 kg köttfärs eftersom jag inte visste om dom skulle bli omtykta. Allt gick åt. Max åt 7-8 st, Micke åt 5 och hade ätit mer om jag inte stoppat honom... Det blev inga matlådor. Dom skulle egentligen ha ätits i pitabröd, men det var inte så omtyckt här, åtminstonde inte pita bröden från Ica Maxi. Så dom tog bara ett var och sen åt dom med friterad potatis och sås. Jag hade gjort smeten dagen innan, för det har jag lärt mig, all köttfärs blir bäst om man gör smeten dagen innan eller åtminstonde på morgonen. Och det stämmer.

Här kommer receptet om det är någon som vill prova:

500 g Nötfärs

1 dl    Ströbröd ca

0,75 dl Vatten (att lägga ströbrödet i)

2-3 klyftor pressad Vitlök

1 stort ägg

2 tsk Sambal Oelek

3 tsk Fransk senap

1,5 msk Olivolja

Salt och peppar

Jag hade gjort en sallad på Isbergsallad, gurka, tomat och spenat.

Salt, Olivolja och pressad citron.

Och så förstås Pitabröd, jag friterade även pommes.

Jag gjorde en beanesesås på Grekisk youghurt och dom där små påsarna pulver.

Sen steker man biffarna.  Klart!

Ett gift par i 60-års åldern firade sin 40-åriga bröllopsdag på en lugn, romantisk liten restaurang...

Plötsligt dök en liten vacker fe upp på deras bord.

Hon sa:

"För att ni är ett exemplariskt gift par och för att ni är kärleksfulla mot varandra så kommer jag att ge er båda varsin önskan."

Hustrun svarade:

"Åh, jag vill resa runt i världen med min älskade make."

Den lilla féen viftade med trollspöt och -poof!- Två biljetter till Queen Mary II dök upp i hennes händer.

Mannen tänkte efter en stund:

"Ja, detta är väldigt romantiskt, men ett tillfälle som detta kommer aldrig igen. Jag är ledsen min kärlek, men min önskan är att ha en hustru 30 år yngre än jag."

Hustrun och feen blev djupt besvikna, men en önskan är en önskan.

Så feen viftade med trollspöt igen och poof!... Mannen blev 93 år gammal.

Sensmoralen i denna historia:

Män som är otacksamma jävlar ska komma ihåg att även feer är kvinnor...

Micke och jag har i stort sett aldrig samma smak, eller rättare sagt vi vill olika.

Vill jag ha svart vill han ha vitt o s v.

Så när vi letade vardagsrumstapeter och hittade det vi har nu och båda föll för det utan tjafs blev vi lyckliga. Vi köpte det utan att gnälla över priset eftersom det uppvägde tjafset med varandra.:-)

Fem år senare, och speciellt nu i vinter då det är så mycket snö dom inte kommer åt träden, ser det ut såhär: