Igår när vi kom hem efter att ha storhandlat på Maxi, ringde ett par kompisar till oss Maria och Björn och tog intiativ till umgänge.

Tiden går fort när man har trevligt och vips var kl 00:20, dags för dem att åka hem.

Innan vi plockat undan och så, blev väl kl närmare 01:30 när jag kröp ner i min säng.

Jag var nästan på väg att somna när min älsta son, Max, som hade varit på Ålandskryssning med efterfest, hittat hem. Tyvärr var han i det stadiet att han inte kunde hitta nyckelhålet eller dörrklockan heller för den delen, så med ett ryck flög jag upp ur sängen när han ställde sig och bulltade på ytterdörren.

Han vinglande in med snabba steg. Och just som jag drog efter luft för att ge honom en utskällning, förstod jag att det var lönlöst, han vinglade runt i huset för att sen kraschlanda i AnnaMarias säng.

På väg mot min egen säng säger jag strängt åt Oliver att stänga av spelen i hans rum och gå och lägga sig! Klockan var nu närmare 02.00

02:30 ca, vaknar jag till av kanoneld och k-pistar.

Min yngsta son, Oliver 14 år, tror att nu sover dom så han kan smyga sig upp igen och fortsätta spela.

Upp ur sängen igen, bulta på Olivers dörr och halvskrikandes berätta för honom vad som kommer att hända om han inte stänger av och går och lägger sig nu med detsamma!!!

Tillbaks till min säng. Lägger mig till rätta och somnar.

03:02 (för att vara exakt) vaknar jag av att min mobil, som ligger kvar i vardagsrummet, piper att jag har fått sms...

Jag behöver inte undra vem det är, jag vet vem det är. AnnaMaria.

Hon kommer inte hem och sover då kl är förmycket och hon inte vill åka ensam mitt i natten. Visst, jag uppskattar att hon hör av sig, men just då, när man återigen masar sig ur sängen för att stänga av mobilens pipande, är dom uppskattande känslorna inte dom överväldigande..

Tillbaks till sängen.

Vet inte om jag hinner somna, men ca 03:45 vaknar jag av att Mia har kommit hem, hittat Max i hennes säng och försöker återuppliva honom för att få ut honom därifrån.

Hör hur Max vinglar runt, går ut i köket och dricker vatten, Mia är också ute i köket eftersom hon är hungrig och vill ha något att äta.

Jag går upp och säger tjurigt att hon ska stänga dörren som går från köket till den lilla hallen som leder till våra sovrum.

Går och lägger mig igen.

05:30 Vaknar med ett ryck. Mia har bestämt sig för att gå och lägga sig men inte i dom lakanen som "FylleMax" legat i så hon renbäddar. Med musik på, inte alls högt, men tillräckligt högt för att när hon är på väg med sina lakan till tvättstugan så stänger hon inte dörren till sitt rum och på så sätt väcker hon oss, ja, vid det här tillfället vaknar även Micke, och han ropar på henne att stänga dörren.

Jag ligger nu och undrar om jag ska gå upp. Men jag var trött och snart somnar jag iallafall om.

07:30, även här exakt, jag vaknar av min mobil igen, jag har fått sms. Den piper.

Min vännina skriver: "Hej, ring mig när du vakar. Kram"

Micke kommer med upp, han sätter på kaffet och jag ringer Sara...

Jag tyckte att jag var rolig när jag köpte en t-shirt åt Malte, 5 mån, med texten "Sover inte jag sover ingen!"

Så ironiskt, jag borde ha skaffat en varsin till mina barn...

 

Sus

30 december 2009 14:20

*Mohahahahahahahahha* Jag har inga barn! Jag har inga baa-aaarn!! Jag har inga baaaaaaaarn!!!

Vi gick och lade oss när vi ville (sent), sov hela natten utan att bli störda och vaknade av oss själva vid sisådär halv tolv. Najs! Supernajs! Ville bara att du skulle veta det.

*Mohahahahahahahahahaha*

 

Dina

30 december 2009 14:29

*suck* Vem behöver fienden...?!

http://dinasblogg.bloggplatsen.se

 

Dina

30 december 2009 20:19

OCH jag vill bara säga, kära Susanne, morgonstund har nåt i mund... :-/

http://dinasblogg.bloggplatsen.se

 

Sus

30 december 2009 22:13

Ja, och inte fan är det guld! Därför kan man lika gärna sova bort dem! ;-)

 

salehaeleonora

30 december 2009 22:44

Tonåringar!! jag säger bara det Tonåringar!! såna kan de va!:-)

http://salehaeleonora.bloggplatsen.se

 

Alex

3 januari 2010 14:04

hahaha, hur kul som helst! det här kommer aaaaldrig hända mig, jag looovar. inte mina barn...

http://tantalexandra.bloggagratis.se

 

Dina

3 januari 2010 19:41

Nej, Alex, eller hur...?!

http://dinasblogg.bloggplatsen.se

Från
    Kom ihåg mig
URL

Säkerhetskod
     

Kommentar

Sommaren och hösten 2014 har inte riktigt varit mitt år. Av många olika anledningar har jag mest försvunnit från joredens yta, känns det som, utom då jag har varit på jobbet, där jag har varit så mycket jag har kunnat. Kanske mest för att slippa ta...

Igår var jag bjuden till Yvonne på girllmiddag. Meningen var väl att vi skulle laga mat tillsammans, men jag jobbade till kl 18- och jag tror att verken Yvonne eller hennes mamma hade lust att börja med maten så sent.  Så innan jag ens hade lämnat ...

Jag vet inte om det är såhär för alla när man blir äldre eller om det är bara jag. Man vill så gärna träffa och umgås med sina vänner, men tiden räcker inte till... När hamnade jag i den här negativa spiralen och hur tar man sig ur?   Då och då l...

Någonting jag aldrig har klarat under hela mitt liv är underklädesshopping. Jag tittar när jag är i butikerna men jag köper nästan aldrig. Bara när jag absolut måste och då blir det mer praktiskt och bekvämt än nåt annat. Kritiken haglar här hemm...

Jag har många vänner från Iran, Irak, Kurdistan, ja området däromkring och nästan alla frågar mig varför jag inte färgar med Henna. Och jag vet inte varför, jag bara gör inte det. Mitt hår skulle bli så mycket bättre om jag använde Henna.   S...